Över en miljon svenskar lever idag med riskbruk av alkohol. För många innebär detta inte bara personliga konsekvenser, utan påverkar även närstående, framför allt barn. Varje år under Vecka 45 tar MHF (Motorförarnas Helnykterhetsförbund) med samarbetspartners ett krafttag för att uppmärksamma de förebyggande och rehabiliterande insatser som gör skillnad i kampen mot alkohol- och drogmissbruk samt rattfylleri.

Årets tema är “Att stötta barn och anhöriga som lever i familjer med missbruk.”

Varje dag under veckan kommer vi att lyfta fram goda exempel från myndigheter, organisationer och andra aktörer som arbetar för att stötta barn och unga samt anhöriga i utsatta familjer.
Genom att sprida kunskap och visa på framgångsrika insatser hoppas vi inspirera till ökat stöd och långsiktig förändring.

Höjdpunkter under veckan:

• Fyra filmer med intervjuer och reportage. Här får vi möta organisationer och eldsjälar som arbetar för att ge stöd till barn och anhöriga i familjer med missbruk. Filmerna publiceras löpande under veckan på www.mhf.se/vecka45 och på våra sociala kanaler.
• Onsdag den 6 november arrangerar vi med stöd från nätverket “De glömda barnen” och NBV ett digitalt seminarium, “Att stötta barn och anhöriga i familjer med missbruk.” Här kommer experter och organisationer att presentera sina arbetssätt för att stärka stödet till dessa familjer.

Målet med vecka 45 är att öka förståelsen och skapa en gemensam drivkraft för förändring. Tillsammans kan vi skapa ett starkare och bättre skyddsnät för de barn och anhöriga som annars riskerar att falla mellan stolarna i vårt samhälle.

För ytterligare information och presskontakt:

Projektledare: Tommy Abrahamsson, e-post: tommy.abrahamsson@mhf.se, mob. 0708-900589.

Digitalt Seminarium – Vecka 45

Tema ”Att stötta barn och anhöriga i familjer med missbruk”

Under seminariet fokuserar vi på hur man kan arbeta för att ge stöd åt barn och anhöriga som lever i familjer där missbruk förekommer. Tillsammans med experter inom området kommer vi att belysa de särskilda behov och utmaningar som dessa barn och familjemedlemmar står inför, samt diskutera framgångsrika arbetssätt och samarbetsformer.

Program & agenda onsdag 6 november 2024 kl. 10-12

• 10:00 – 10:05 Inledning: Våra moderatorer hälsar välkommen och introducerar dagens tema.
• 10:05 – 10:20 De Glömda Barnen – Elsa Gatica Arikhan: Elsa berättar om nätverket ”De Glömda Barnen” och deras arbete för att stötta barn och ungdomar som lever i familjer med missbruk.
• 10:20 – 10:25 Filmvisning om Ida (BonaVia): En kort film om Ida, som delar med sig om sin uppväxt i en familj med missbruksproblematik, hon berättar också om den hjälp och det stöd hon fick genom BonaVia.
• 10:25 – 10:40 CRAFT-metoden: Representanter från Tibro kommuns socialtjänst delar med sig av sitt arbete med stödverksamhet riktad till anhöriga, där missbrukaren inte vill ta emot hjälp.
• 10:40 – 10:55 Children Program – Lasse Lewerth: Lasse är engagerad inom beroendevården, med fokus på barn och familjer som påverkas av missbruk och beroende och betonar vikten av att inkludera dem i behandlingsprocessen.
• 10:55 – 11:00 Paus
• 11:00 – 11:15 Inte Min Match – Erica Hellberg: Erica från ”Inte Min Match” utbildar om risker och konsekvenser för barn som växer upp i utsatta miljöer, samt hur föreningar och skolor kan fungera som skyddsfaktorer.
• 11:15 – 11:30 Trafiksäkerhet och missbruk – Tomas Jonsson, MHF: Många barn och ungdomar känner ångest och rädsla i samband med att de ”måste” åka med en påverkad förälder. Inte minst uppkommer denna situation när man får skjuts till idrottsaktiviteten på lördag morgon. Vilket ansvar har vi och hur kan vi förebygga? Tomas Jonsson Trafiksäkerhetsansvarig MHF berättar om erfarenheter från arbete med att förebygga rattfylleri.
• 11:30 – 11:45 Drogförebyggande arbete – Håkan Fransson, Öckerö Kommun: Håkan berättar om sin bok ”Hur ska jag göra så mitt barn inte börjar med droger”
• 11:45 – 12:00 Paneldiskussion

Moderatorn leder en paneldiskussion där dagens talare delar ytterligare perspektiv och svarar på publikens frågor.

Välkommen att bli en del av vecka 45! Hjälp oss att sprida informationen!

Över en miljon svenskar har ett riskbruk av alkohol. Under vecka 45 lyfter MHF fram goda exempel på förebyggande och rehabiliterande insatser kopplat till alkohol- och drogmissbruk samt rattfylleri. MHF släpper sex intervjufilmer under veckan. Länsstyrelsen, Polisen och Beroendecentrum i Örebro län berättar om vad som är viktigt för att få SMADIT-samarbetet att fungera på ett bra sätt.

Nationella uppmärksamhetsveckan för riskbruk av alkohol och droger är en återkommande satsning under vecka 45 – i år den 6 till 13 november.

MHF fokuserar i årets tema för vecka 45 på kommunernas ansvar för det lokala brottsförebyggande ansvaret som trädde i kraft den 1 juli 2023 med fokus på förebyggande och rehabiliterande insatser för alkohol- och drogmissbruk samt rattfylleri. Insatser som SMADIT (Samverkan mot alkohol och droger i trafiken) samt körkort med villkor om alkolås.

Om man kan upptäcka och stoppa ett riskbruk av alkohol eller narkotikamissbruk tidigt och erbjuda vård och rehabilitering, ger det många vinster både för individen och samhället. Det minskar också risken för att andra människor skadas och dödas allvarligt i trafiken till följd av en annan persons dåliga livsval.

Samverkan mot alkohol och droger i trafiken (SMADIT) är ett arbetssätt som har som syfte att ge en person som stoppas av polisen för rattfylleri eller drograttfylleri ett erbjudande om en vårdkontakt. SMADIT är ett snabbspår in i vården.

I Örebro län har de aktörer som samverkar kring SMADIT hållit i arbetet och utvecklat det sedan starten 2006. I MHF:s intervjufilmer berättar Länsstyrelsen Örebro, Örebropolisen och Beroendecentrum om sitt arbete med SMADIT.

För ett gott SMADIT-arbete är en bra överenskommelse avgörande. Det lyfter Josefin Sejnelid, länssamordnare för ANDTS-frågor vid Länsstyrelsen Örebro län fram.

– Det handlar om att så ett frö till förändring. Om vi kan se människan och inte bara själva gärningen och visa att det finns hjälp att få. Det är det som SMADIT handlar om, förklarar Thomas Jäderqvist, polisintendent vid Örebropolisen som arbetar med brottsförebyggande frågor.

Sjuksköterskan Anna-Karin Holst på Beroendecentrum i Örebro berättar om hur ett motiverande samtal går till.
– Vi ser goda resultat när personen har fått lite betänketid, då tar många emot vård, säger hon.

Filmerna publiceras löpande under veckan på www.mhf.se/vecka45 och på MHF:s Youtube-kanal.

Välkommen att bli en del av vecka 45! Hjälp oss att sprida informationen!

MHF vill att fler kommuner ska erbjuda vård och rehabilitering genom metoden SMADIT till personer som stoppas för rattfylleri. Idag används SMADIT i 119 av landets kommuner. Om ett riskbruk av alkohol eller narkotika upptäcks tidigt minskar risken för återfall i rattfylleri. Ett tidigt ingripande kan förhindra att människor skadas allvarligt och i värsta fall dödas i trafiken.

Läs mer här.

SMADIT, Samverkan mot alkohol och droger i trafiken, är ett arbetssätt som syftar till att personer som ertappats för ratt-, drogratt- eller sjöfylleri ges ett erbjudande om en vårdkontakt för sina problem. SMADIT bygger på nära och långsiktigt samarbete mellan samhällsaktörer som polis, kommun och region. Genom att ge personer möjlighet till vård och stöd direkt efter händelsen, vill man också kunna minska antalet återfall i den här typen av brott. (Källa: Folkhälsomyndigheten)

Här hittar du Trafikverkets information om SMADIT

Läs mer om SMADIT hos Folkhälsomyndigheten

SMADIT och Polisen
En förare som stoppas misstänkt för rattfylleri ska erbjudas vård genom SMADIT-metoden. 119 av landets kommuner arbetar med metoden. Polisen Maria Rosander anser att det borde vara obligatoriskt för misstänkta rattfyllerister att ta emot hjälp via SMADIT.
Här berättar polisen Maria Rosander om hur ett samtal om SMADIT kan gå till.

Alkoholproblem kan leda till ökad risk för ohälsa bland anställda, risk för olyckor och arbetsrelaterade skador, ökad frånvaro samt en negativ effekt på arbetsmiljön i stort. Sammantaget kan dessa risker leda till ökade kostnader för såväl samhället, arbetsgivaren som den enskilde. Kostnaderna på en genomsnittlig arbetsplats enbart för nedsatt produktivitet bland de som har en riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion beräknas till 4% av lönesumman.

Arbetsgivarens skyldighet

Arbetsmiljölagen (AML) ger arbetsgivaren långtgående ansvar att se till att arbetsmiljön är trygg och säker. Arbetsmiljöverkets författningssamling poängterar att arbetsgivaren regelbundet ska undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet.

Det finns med andra ord ett lagstiftat ansvar för en arbetsgivare att aktivt bedriva ett alkohol- och narkotikapreventivt arbete. En skriven alkohol- och narkotikapolicy är mot den bakgrunden ett viktigt redskap för arbetsgivaren att i samråd med de fackliga organisationerna klargöra vilka spelregler som gäller på arbetsplatsen.

Källa: IQ och ALNA

Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att sprida kunskap och stöd på nationell, regional och lokal nivå. Vi bidrar till att kommuner, länsstyrelser och verksamhetsutövare har kunskap om hur ett långsiktigt, systematiskt och kvalitetssäkrat förebyggande arbete kan utföras.

Att hålla barn och unga borta från alkohol är en viktig del i regeringens alkoholpolitik. Det långsiktiga folkhälsopolitiska målet om en jämlik hälsa i befolkningen gäller även för alkoholrelaterade skador. (Källa: Folkhälsomyndigheten 2022)

Kommuner och myndigheter

Kommunerna kan göra mycket för att förebygga alkoholrelaterade problem. Det handlar om att kartlägga konsumtionen, lokala problem och det förebyggande arbete som bedrivs och att arbeta aktivt enligt en konkret alkohol- och drogpolicy.

Policyn bör ha tydliga mål och delmål, budgetbeslut, tidsplan och utpekat ansvar för olika delar. Samordningen mellan olika sektorer av kommunens verksamhet är viktig. Forskningen visar att insatser för att begränsa tillgängligheten till alkohol är en viktig del. Därför bör tillsyn av åldersgränser i livsmedelsaffärer, på restauranger och på festivaler genomföras systematiskt.

Hälso- och sjukvård

Det finns inte någon helt riskfri eller oskadlig nivå av alkoholkonsumtion, men risken ökar gradvis med ökande konsumtion. En konsumtion på tio standardglas alkohol i veckan innebär till exempel en tre gånger förhöjd risk att drabbas av olycksfall som kräver sjukhusvård, 42 procent högre risk för läpp- och muncancer, 24 procent högre risk för bröstcancer för kvinnor, 11 procent högre risk för tjock- och ändtarmscancer, 35 procent högre risk för skrumplever och 25 procent högre risk för epilepsi. Idag orsakar alkoholen cirka 3600 dödsfall varje år i Sverige.

Att upptäcka riskbruk, skadligt bruk och beroende tidigt och erbjuda kort rådgivning är effektivt och kan förhindra en negativ utveckling till alkoholberoende. Att tidigt identifiera problem är även angeläget när det gäller narkotika, dopning och spel om pengar. Här har alla delar av hälso- och sjukvården möjlighet att göra viktiga insatser. Idag nås dock endast en av tio personer med alkoholproblem av vården.

Skolor och universitet

Unga vuxna har den högsta alkoholkonsumtionen och nästan hälften av åldersgruppen 18–25 år studerar på universitet och högskolor. Det är en period i livet när det festas mycket och olika preparat prövas, varför studenthälsan och studentkårerna har en viktig preventiv roll att fylla.

Universitet och högskolor har enligt högskoleförordningen (1993:100) ansvar för att studenter har tillgång till hälsovård, särskilt förebyggande hälsovård som har till ändamål att främja studenternas fysiska och psykiska hälsa.  För att det förebyggande arbetet på universitet och högskolor ska fungera effektivt krävs en varaktig organisation som får ett tydligt uppdrag att kontinuerligt utbilda och utveckla metoder till dessa målgrupper kontinuerligt. Ytterligare motiv för att fokusera på studentgruppen kan vara att främja inlärning och studieresultat och att minska risken för att studenterna grundlägger bestående alkoholvanor med risk för ohälsa även på längre sikt.

Arbetslivet                                                                                              

Arbetsplatsens och företagshälsovårdens roll när det gäller att förhindra utveckling av problem är viktig. Drygt 8 av 10 i arbetslivet upplever att det finns en förväntan att dricka alkohol i sociala sammanhang och i åldersgruppen 18–34 år är siffran 94 %.  Fler män än kvinnor har tillgång till företagshälsovård, andelarna är 62 respektive 55 procent.

Arbetsmiljölagen (AML) ger arbetsgivaren långtgående ansvar att se till att arbetsmiljön är trygg och säker.  Arbetsmiljöverkets författningssamling poängterar att arbetsgivare regelbundet ska undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. Arbetsplatserna och företagshälsovården kan aktivt bidra till att risk- och skadligt bruk av olika slag identifieras och att stödjande insatser kommer till stånd. Även om hälsomotivet för den enskilde är det starkaste, finns det andra motiv, inte minst produktionsbortfallet som för alkohol och tobak har beräknats till åtskilliga miljarder kronor per år.

Trafiken

Alkoholpåverkade förare är fortfarande ett av de största trafiksäkerhetsproblemen.

• Cirka en av fyrahundra bilresor sker med onykter förare. Det handlar om mellan 12000 och 12500 rattfylleri körningar per dygn.
• Cirka 50-80 personer omkommer varje år i trafiken på grund av alkohol- och/eller drogpåverkade förare. Det motsvarar 25-30 procent av samtliga omkomna i trafikolyckor.
• Mer än 1000 personer skadas svårt varje år på grund av rattfylleri.
• Många rattfyllerister är personer med alkoholproblematik, d.v.s. riskabla alkoholvanor eller alkoholberoende.

Forskningen visar på tydliga samband mellan utvecklingen av den totala alkoholkonsumtionen och förekomsten av rattfylleri. När alkoholkonsumtionen ökar över tid så ökar rattfylleri problemet. En minskad alkoholkonsumtion, däremot, leder till minskat rattfylleri. Med hjälp av förebyggande insatser, alkolås, automatiska nykterhetskontroller och fler nykterhetskontroller av polisen kan vi tidigt upptäcka dolt alkoholmissbruk och förebygga rattfylleri.

När en dricker alkohol tas den upp i blodet och transporteras till kroppens olika organ. Vid en graviditet går alkoholen, genom moderkakan, över till fostrets blodomlopp. Fostrets förmåga att bryta ned alkohol är mycket nedsatt och under de första veckorna av graviditeten saknas förmågan helt. Alkoholhalten i fostrets blod riskerar därför att bli ännu högre än i den gravida kvinnan.

Idag går det inte att slå fast exakt vilken effekt olika mängder alkohol har på fostret, men senare års forskning ger stöd för att redan små alkoholmängder kan påverka fostret. Graden av skador som kan uppstå hos fostret påverkas bland annat av en individuell känslighet för alkohol hos den som är gravid och fostret, samt hur mycket och när under graviditeten som alkoholen intas. Därför är rekommendationerna i Sverige, och många andra länder, att inte dricka alkohol alls under graviditeten.

Källa: CAN

Många sammanhang i studentlivet är nära sammankopplade med alkohol. Studenter kan därför vara särskilt sårbara för alkoholproblem. Flera olika studier visar att det är i åldrarna mellan 18 och 25 år som man dricker mest. Det är också då man utvecklar sina vuxna alkoholvanor. En del studenter dricker ingenting, medan en del redan har en hög konsumtion med sig sedan tidigare. Det är inte ovanligt att studenter har en bild av att alla studenter dricker alkohol. Det gör att den egna pressen på sig själv att dricka alkohol ökar.

Tillfällen med för stort alkoholintag kan ge negativa konsekvenser, till exempel minnesluckor, olyckor, bråk eller oönskat sex. Att ha kontroll över sitt drickande innebär att det är du som bestämmer hur festen ska bli, inte alkoholen. Därför är det viktigt att hålla koll på din alkoholkonsumtion.

Källa: Studenthälsan, Lunds universitet

Av olika anledningar är äldre personer ofta mer känsliga för alkoholens negativa hälsoeffekter. Kroppen förändras med stigande ålder vilket påverkar hur alkoholen tas upp och omsätts.

Man kan se att de personer som idag är 65 år och äldre har en högre alkoholkonsumtion än tidigare generationer och att även skador och sjukdomar till följd av alkohol har ökat. Av olika anledningar är äldre personer ofta mer känsliga för alkoholens negativa hälsoeffekter. Kroppen förändras med stigande ålder vilket påverkar hur alkoholen tas upp och omsätts.

Många äldre personer medicinerar för olika kroniska sjukdomar. Alkohol påverkar risk och prognos för många vanliga sjukdomstillstånd och dessutom effekten av många läkemedel.

Källa: kunskapsguiden.se

Enligt den kunskapsöversikt som tre forskare på GIH har sammanställt kan den fysiska prestationsförmågan i vissa fall vara nedsatt i mer än 60 timmar efter alkoholintag.
– Koordination, koncentration och reaktionsförmåga påverkas mest negativt av alkoholkonsumtion, vilket medför att skaderisken ökar, framför allt i samband med trötthet, säger Mikael Mattsson, lektor och en av författarna.
Kunskapsöversikten Alkohol och idrott är beställd av IQ och Riksidrottsförbundet (RF).

Här finns kunskapsrapporten Alkohol och idrott att ladda ner.

Källa: Gymnastik- och idrottshögskolan, gih.se

Länkar med beskrivning för webbplats www.mhf.se/vecka45/

Intressanta webbsidor

Barn som far illa av vuxnas drickande – så ser kommunernas policyarbete ut

4 av 10 kommuner saknar en policy som syftar till att uppmärksamma barn som riskerar att fara illa på grund av vuxnas alkoholkonsumtion. Det visar en kartläggning från CAN.

https://www.can.se/pressmeddelande/barn-som-far-illa-av-vuxnas-drickande-sa-ser-kommunernas-policyarbete-ut/

CAN sprider fakta om alkohol och andra droger i samhället

CAN är ett nationellt kompetenscentrum med undersökningar, forskning och kunskapshöjande insatser om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel.

https://www.can.se

Socialstyrelsen är en resurs för bl.a. hälso- och sjukvårdspersonal när det gäller stöd till personer med riskabla alkoholvanor

På Socialstyrelsens webbplats finns verktyg, stöd och kunskap för stödjande och förebyggande verksamhet, bl.a. broschyrer och filmer.

https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/riktlinjer-och-utvarderingar/levnadsvanor/stod-i-arbetet/samtal-om-alkohol/

Folkhälsomyndigheten följer och analyserar alkoholutvecklingen ur ett folkhälsoperspektiv

Alkohol, riskkonsumtion, är en av de indikatorer som Folkhälsomyndigheten valt för att mäta folkhälsan och dess förutsättningar. Tillsammans med övriga indikatorer ger den en bild av folkhälsan i Sverige. Här finns en hel del statistik.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/levnadsvanor/alkohol-riskkonsumtion/

IQ arbetar för att förebygga alkoholvanor som skadar hälsan

IQ är ett fristående dotterbolag till Systembolaget som arbetar för ett smartare förhållningssätt till alkohol.

https://www.iq.se

Alkohollinjen

Alkohollinjen erbjuder stöd för personer som vill förändra sina alkoholvanor och för dem som oroar sig för någon annans alkoholvanor, anonymt och kostnadsfritt.

https://www.alkohollinjen.se

MHF är experter på alkolås och alkomätare

MHF Test Lab är Sveriges enda ackrediterade laboratorium som är specialiserat på alkoholmätning. På MHF:s webbplats finns råd till upphandlare och konsumenter om alkoholmätning och en stor produktöversikt med omdömen om olika alkolås och alkomätare.

https://www.mhf.se/alltomalkolas/koprad/alkolas/

Arbetsmiljöupplysningen ger råd till arbetsgivare om alkoholproblem på arbetsplatsen

På webbplatsen informeras bland annat om hur arbetsgivaren bör upprätta en alkohol- och drogpolicy och en handlingsplan.

https://www.arbetsmiljoupplysningen.se/Amnen/Alkohol/

På Drugsmart finns kunskap om alkohol, andra droger och spel

Drugsmart presenterar nyheter och redovisar fakta inom alkoholområdet på ett lätttillängligt sätt.

https://www.drugsmart.se

IOGT presenterar aktuell alkoholforskning

Varje år ger IOGT-NTO, i samarbete med Stiftelsen Ansvar för Framtiden, Svensk sjuksköterskeförening, SFAM (Svensk förening för allmänmedicin), CERA (Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende vid Göteborgs universitet), ut en forskningsrapport.

https://www.iogt.se/vad-vi-gor/forskning-och-samverkan/forskningsrapporter/

Blå Bandet är en nykterhetsorganisation med lång historia

Blå bandet ger ut böcker och broschyrer om alkohol och samhälle och erbjuder inbjuder nyktra aktiviteter för alla åldrar.

https://www.blabandet.se

SANDT-podden

SANDT-podden är en framgångsrik podd om Spel om pengar, Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak. Stefan Åberg, ANDTS-samordnare, Helsingborg, samtalar med sakkunniga gäster.
All information och poddavsnitt finns på Verktygslådan