Vecka 45 - Var uppmärksam på alkoholbruk
Nu genomförs Nationella uppmärksamhetsveckan för riskbruk av alkohol under vecka 45. Den har genomförts i över mer än 10 år under samma vecka. Under åren 2008 – 2010 genomfördes uppmärksamhetsveckan av FHI/Riskbruksprojektet och var då riktad mot personal och patienter inom hälso- och sjukvården.
Sedan 2011 är detta en satsning där många är delaktiga, som organisationer, företag, kommuner, landsting, länsstyrelser, andra myndigheter samt sjukvården. Socialstyrelsen presenterade i november 2011 nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, där man ger rekommendationer om hur man i hälso- och sjukvård kan förebygga sjukdomar genom att stödja patienter till hälsosamma levnadsvanor. Riskbruk av alkohol är en av levnadsvanorna man vill påverka.
Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem och skador, inklusive alkoholberoende. Alkoholen orsakar betydande samhällskostnader varje år. I en färsk undersökning beräknades alkoholens samhällsekonomiska konsekvenser till ca 100 miljarder kronor.
Det finns anledning att öka medvetenheten och att arbeta förebyggande: hos kommuner och myndigheter, inom hälso- och sjukvården, på skolor och universitet, i arbetslivet, i trafiken och inom ideell sektor m.fl. Här ger vi några exempel.
Kommuner och myndigheter
Kommunerna kan göra mycket för att förebygga alkoholrelaterade problem. Det handlar om att kartlägga konsumtionen, lokala problem och det förebyggande arbete som bedrivs och att arbeta aktivt enligt en konkret alkohol- och drogpolicy.
Policyn bör ha tydliga mål och delmål, budgetbeslut, tidsplan och utpekat ansvar för olika delar. Samordningen mellan olika sektorer av kommunens verksamhet är viktig. Forskningen visar att insatser för att begränsa tillgängligheten till alkohol är en viktig del. Därför bör tillsyn av åldersgränser i livsmedelsaffärer, på restauranger och på festivaler genomföras systematiskt.
Hälso- och sjukvård
Det finns inte någon helt riskfri eller oskadlig nivå av alkoholkonsumtion, men risken ökar gradvis med ökande konsumtion. En konsumtion på tio standardglas alkohol i veckan innebär till exempel en tre gånger förhöjd risk att drabbas av olycksfall som kräver sjukhusvård, 42 procent högre risk för läpp- och muncancer, 24 procent högre risk för bröstcancer för kvinnor, 11 procent högre risk för tjock- och ändtarmscancer, 35 procent högre risk för skrumplever och 25 procent högre risk för epilepsi. Idag orsakar alkoholen cirka 3600 dödsfall varje år i Sverige.
Att upptäcka riskbruk, skadligt bruk och beroende tidigt och erbjuda kort rådgivning är effektivt och kan förhindra en negativ utveckling till alkoholberoende. Att tidigt identifiera problem är även angeläget när det gäller narkotika, dopning och spel om pengar. Här har alla delar av hälso- och sjukvården möjlighet att göra viktiga insatser. Idag nås dock endast en av tio personer med alkoholproblem av vården.
Skolor och universitet
Unga vuxna har den högsta alkoholkonsumtionen och nästan hälften av åldersgruppen 18–25 år studerar på universitet och högskolor. Det är en period i livet när det festas mycket och olika preparat prövas, varför studenthälsan och studentkårerna har en viktig preventiv roll att fylla.
Universitet och högskolor har enligt högskoleförordningen (1993:100) ansvar för att studenter har tillgång till hälsovård, särskilt förebyggande hälsovård som har till ändamål att främja studenternas fysiska och psykiska hälsa. För att det förebyggande arbetet på universitet och högskolor ska fungera effektivt krävs en varaktig organisation som får ett tydligt uppdrag att kontinuerligt utbilda och utveckla metoder till dessa målgrupper kontinuerligt. Ytterligare motiv för att fokusera på studentgruppen kan vara att främja inlärning och studieresultat och att minska risken för att studenterna grundlägger bestående alkoholvanor med risk för ohälsa även på längre sikt.
Arbetslivet
Arbetsplatsens och företagshälsovårdens roll när det gäller att förhindra utveckling av problem är viktig. Drygt 8 av 10 i arbetslivet upplever att det finns en förväntan att dricka alkohol i sociala sammanhang och i åldersgruppen 18–34 år är siffran 94 %. Fler män än kvinnor har tillgång till företagshälsovård, andelarna är 62 respektive 55 procent.
Arbetsmiljölagen (AML) ger arbetsgivaren långtgående ansvar att se till att arbetsmiljön är trygg och säker. Arbetsmiljöverkets författningssamling poängterar att arbetsgivare regelbundet ska undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. Arbetsplatserna och företagshälsovården kan aktivt bidra till att risk- och skadligt bruk av olika slag identifieras och att stödjande insatser kommer till stånd. Även om hälsomotivet för den enskilde är det starkaste, finns det andra motiv, inte minst produktionsbortfallet som för alkohol och tobak har beräknats till åtskilliga miljarder kronor per år.
Trafiken
Alkoholpåverkade förare är fortfarande ett av de största trafiksäkerhetsproblemen. Statistiken är inte upplyftande:
- En av fyrahundra bilresor sker med onykter förare. Det handlar om mellan 12 000 och 12 500 rattfyllerikörningar per dygn.
- 50-80 personer omkommer varje år i trafiken på grund av alkohol- och/eller drogpåverkade förare. Det motsvarar minst var fjärde av samtliga omkomna i trafikolyckor.
- Mer än 1 000 personer skadas svårt varje år på grund av rattfylleri.
- Många rattfyllerister är personer med alkoholproblematik, alltså riskabla alkoholvanor eller alkoholberoende.
Forskningen visar på tydliga samband mellan utvecklingen av den totala alkoholkonsumtionen och förekomsten av rattfylleri. När alkoholkonsumtionen ökar över tid så ökar rattfylleri problemet. En minskad alkoholkonsumtion, däremot, leder till minskat rattfylleri. Med hjälp av förebyggande insatser, alkolås, automatiska nykterhetskontroller och fler nykterhetskontroller av polisen kan vi tidigt upptäcka dolt alkoholmissbruk och förebygga rattfylleri.