Tylösandsseminariet hölls den 3–4 september och hade 300 deltagare. Trafikverket presenterade i våras en aktionsplan för säker vägtrafik för åren 2019–2022. Som en del av planen ska Trafikverket genomföra informations- och kunskapshöjande åtgärder till medborgare och trafikanter.
Påverkansinsatserna är en del av ett regeringsuppdrag som Trafikverket fick i mars.
– Det handlar om att arbeta med normer och beteende. Här finns det mycket att göra, konstaterade Anna Tunmarker.
Hon berättade om Trafikverkets arbete med att ta fram en plan för hur påverkansinsatserna ska gå till. Tanken är att arbetet ska pågå i tio år.
– Svårt att säga att när vi kommer ut med något externt. Vi hoppas att det blir så snart som möjligt.
Påverkansinsatserna kommer till en början att rikta in sig på tre områden. Övergripande budskap om trafiksäkerhet, fokus på hastighetsefterlevnad samt alkohol och narkotika i trafiken. För hastighetsefterlevnaden är förhoppningen att det ska bli lika oacceptabelt att köra för fort, som att köra onykter. När det gäller rattfylleri, vill man befästa och skydda den starka norm som finns – att man inte får köra på fyllan.
Målet med påverkansinsatserna är att öka trafikanternas kunskap och acceptans.
– Kommunikationen ska ha en positiv syn på människan. Vi ska jobba med tydliga budskap, som ska göra det lätt att göra rätt, förklarade Anna Tunmarker.
Transportstyrelsens generaldirektör Jonas Bjelfvenstam efterfrågade attitydpåverkande information i trafiken.
– Vi behöver arbeta mer med beteenden och värderingar. Från Transportstyrelsens sida skulle det kunna handla om att förklara varför olika regler ser ut som de gör, säger Bjelfvenstam till Motorföraren.
Trafikpsykologen Sören Nordlund utmanade de traditionella tankarna kring påverkansinsatser.
– Synen som man har på människan i trafiken är problematisk. Den dominerande synen har varit att människan tar många risker i trafiken, sa Sören Nordlund.
– Den synen behöver uppdateras. Allt arbete med riskutbildning i trafiken behöver fasas ut, den har nästan inget vetenskapligt stöd alls.
Människan styrs mer av känslor än av förnuft menar han. Kommunikationen bör därför handla om hur man löser situationer i trafiken, inte fokusera på risker, enligt trafikpsykologen.
MHF välkomnar att ansvariga myndigheter nu börjar arbeta med påverkansinsatser.
– Det är absolut nödvändigt och en positiv tendens, säger MHF:s trafiksäkerhetschef Lars Olov Sjöström.
– Nollvisionens utgångspunkt i det delade ansvaret, har tenderat att ha en ensidig syn. Fokus har legat på systemutformare, som exempelvis vägbyggare och fordonsindustri, samt på åtgärder inom de områdena.
Norges aktionsplan är förebild för den svenska aktionsplanen.
– I Norge arbetar man både med systemutformning och påverkansinsatser, berättar Lars Olov Sjöström i en kommentar efter seminariet.
Att Trafikverkets påverkansinsatser i ett första skede fokuserar på övergripande budskap om trafiksäkerhet, hastighetsefterlevnad samt alkohol och narkotika i trafiken, anser han är bra.
– Det behövs både insatser för grundläggande kunskaper, för ett livslångt lärande i trafiken och påverkansinsatser.
I nästa steg efterfrågar Lars Olov Sjöström information riktad mot de oskyddade trafikanterna.
– Många cykelolyckor är singelolyckor. Om vi genom en cykelhjälmskampanj kunde öka hjälmanvändningen, så skulle många cykelolyckor orsaka mindre allvarliga skador, säger han.
Text: Mari Haglund
Foto: Mikael Lindberg