Runt 250 deltagare kom till Tylösandsseminariet den 6–7 september. Årets tema var ”Samverkan och eget ansvar”.
MHF:s nye generalsekreterare Dicran Sarafian öppnade Tylösandsseminariet.
– Den här konferensen bygger på att alla hjälper till och bidrar. Jag ser fram emot vad vi kan lära av varandra.
Per Hurtig på Trafikverket presenterade preliminär statistik för hur många som har omkommit på vägarna mellan januari och augusti i år. Det är den första olycksstatistiken som har publicerats under 2022.
145 personer dödades i trafikolyckor mellan januari och augusti. Det är en ökning från samma period 2021 då 123 personer omkom.
– Vi hoppas att olyckstrenden vänder under resten av året. Och vi ska vara försiktiga med att dra för stora slutsatser än, sa Per Hurtig.
2021 var det tredje året i rad med strax över 200 omkomna i vägtrafiken. Det är historiskt låga dödstal.
Nästa etappmål i Nollvisionen för Sveriges trafiksäkerhet är 133 omkomna i trafikolyckor 2030. Antalet är ett medelvärde för antalet omkomna under åren 2017–2019.
– Vi tror att vi kan nå delmålen för 2030. Men det kommer att bli tufft, konstaterade Per Hurtig.
– Hastighetsefterlevnaden är ett område som faktiskt har förbättrats sedan 2018, medelhastigheten sjunker.
Moderatorn Sanna Balsvik hade intervjuat Trafikverkets nye generaldirektör Roberto Maiorana i ett inspelat inslag.
Vilka skulle du säga är de viktigaste trafiksäkerhetsfrågorna just nu?
– Framförallt de områden som är kopplade till det egna ansvaret. Ett viktigt område är att få våra trafikanter att bli duktiga på att efterleva hastighetsgränserna, framhöll Maiorana.
– Vi vet att det ett område där vi kan göra stor skillnad.
Samverkan tror generaldirektören är viktigt för att nå etappmålen i Nollvisionen till 2030.
– Jag tror på samverkan. Vi gör det tillsammans med 33 aktörer i den nya aktionsplanen och arbetar med 250 åtgärder för en säkrare trafik.
Rikspolischefen Anders Thornberg medverkade på Tylösandsseminariet genom en inspelad intervju med Sanna Balsvik.
– Våra vägar är en brottsplats, därför är det viktigt att polisen är ute och arbetar i trafiken, sa rikspolischefen.
– När vi är ute och gör trafikkontroller och kontrollerar nykterhet och hastighet, då träffar vi ofta på många kriminella och upptäcker andra typer av brott. Vi kan både förebygga och kontrollera brott genom trafikkontroller.
Finns det någon regeländring som skulle hjälpa polisen i ert arbete?
– Ja, det finns en sak som är viktig. Att polisen genom en lagändring skulle få möjlighet att göra rutinmässiga kontroller för drograttfylleri i trafiken, framhöll Thornberg.
– Det är tyvärr alldeles för många som kör narkotikapåverkade i trafiken.
Det finns ett färdigt förslag om drogtester som bereds hos justitiedepartementet.
Polisen behöver göra fler slumpmässiga nykterhetskontroller i trafiken, det lyfte rikspolischefen fram som en viktig fråga.
– Vi behöver öka antalet rutinmässiga alkoholutandningsprov. Det har vi tappat under pandemin på grund av smittskyddsrisken, sa Anders Thornberg.
Under pandemin gjorde polisen bara utandningsprov på en förare vid misstanke om rattfylleri.
Under 2021 gjorde polisen i Sverige 224 500 nykterhetskontroller, det visar polisens statistik. Det är en minskning från 2020, då antalet utandningsprov var 385 000 stycken. Det är en stor minskning jämfört med 2019, då polisen utförde 1 285 000 nykterhetskontroller.
– Polisen ska vara ute och synas i trafiken. Det är viktigt att människor tycker att det är naturligt att blåsa i en nykterhetskontroll, framhöll rikspolischefen.
Text: Mari Haglund
Foto: Mikael Lindberg