Folkhälsomyndigheten hade en monter på Tylösandsseminariet (den 6–7 september) där man informerade om arbetet med SMADIT.
Samverkan mot alkohol och droger i trafiken (SMADIT) är ett arbetssätt som har som syfte att ge en person som stoppas av polisen misstänkt för rattfylleri eller drograttfylleri få ett erbjudande om en vårdkontakt för sina problem.
– När polisen påträffar en förare som är alkohol- eller drogpåverkad, ska polisen informera om möjligheten att få en vårdkontakt genom SMADIT, förklarar Linda Brännström, samordnare för ANDTS-frågor på Folkhälsomyndigheten.
– Tanken är att det ska finnas ett samarbete mellan polisen och vården, som kan vara socialtjänsten eller ett beroendecentrum.
Målet är att SMADIT ska hjälpa personen att inte fastna i sitt riskfyllda beteende och det handlar också om att förebygga återfall i rattfylleri.
Folkhälsomyndigheten har som uppdrag att arbeta med nationell samordning inom ANDTS-området (Alkohol, Narkotika, Doping, Tobak och Spel). I den nationella samverkan ingår Trafikverket, Transportstyrelsen, Polismyndigheten, Socialstyrelsen, Kriminalvården, Kustbevakningen, Tullverket och länsstyrelserna. Som en del av det arbetet finns en nationell SMADIT-grupp där även Sveriges Kommuner och Regioner ingår.
Vad är Folkhälsomyndighetens del i SMADIT?
– Vi är en av flera nationella myndigheter som arbetar med nationell samordning av SMADIT, som ett inspirerande arbetssätt, att utveckla och jobba med lokalt och regionalt, berättar Linda Brännström.
I undersökningen Länsrapporten följer Folkhälsomyndigheten upp hur många av kommunerna som arbetar med SMADIT. 2021 svarade 113 av Sveriges 290 kommuner att de arbetar med SMADIT.
– Vi gör undersökningen Länsrapporten varje år, säger Linda Brännström.
– I undersökningen från 2021 kunde man se att de aktörer som kommunerna oftast samverkar med är socialtjänsten, polisen och regionen.
Hur har intresset sett ut för Folkhälsomyndighetens monter om SMADIT på Tylösandsseminariet?
– Vi haft många besökare som har varit jätteintresserade, säger Linda Brännström.
– Vi känner att det finns ett stort engagemang för SMADIT-arbetet, både här på konferensen och även ute i landet.
Maria Rosander är Polisregion Mitts samordnare för trafik. Hon föreläste om polisens arbete i trafiken på Tylösandsseminariet.
Maria Rosander har egen erfarenhet av att ta det tuffa samtalet om SMADIT.
– När man som polis har gjort ett sållningsprov som indikerar misstänkt rattfylleri, då får personen följa med till polisstationen för att göra ett bevisprov, förklarar hon.
– Som polis kan man antingen ta samtalet om SMADIT före eller efter bevisprovet.
Vad säger du i SMADIT-samtalet?
– Jag brukar säga såhär: ”Jag förstår att det här känns jobbigt för dig, oavsett om du förstår det själv eller inte. Av min erfarenhet så rör det sig mycket tankar i ditt huvud nu. Och jag tänker såhär – du har stoppats av polisen nu och är positiv för alkoholrattfylleri. Så det finns det alltid en risk att man har hamnat i någon form av problem och har hamnat över gränsen. Och att man har ett missbruk eller början till ett missbruk.”
– Sedan förklarar jag att SMADIT ger möjlighet till hjälp via ett snabbspår. Och att man inte behöver bestämma samma dag om man vill ta emot hjälpen. Men att jag av erfarenhet vet att det ofta dyker upp frågor i ett senare skede, säger Maria Rosander.
Det är frivilligt att ta emot hjälp via SMADIT för den som misstänks för rattfylleri. Om personen har barn skriver polisen en orosanmälan till socialstyrelsen. Körkortet återkallas oftast i tolv månader vid rattfylleri och i 24 månader vid grovt rattfylleri.
– Det har kommit fram folk till mig ett år efter SMADIT-samtalet och tackat mig och sagt ”Det var du som gjorde skillnad”, berättar Maria Rosander.
– Då har vi hjälpt en person och då ser man att SMADIT faktiskt fungerar.
De flesta tackar ja till SMADIT, är hennes erfarenhet, bara man som polis ger ett bra motiverande samtal.
Maria Rosander anser att ta emot hjälp via SMADIT inte borde vara frivilligt som det är idag.
– Vi har en nollvision, vi vill ha nyktra förare på vägarna. Självklart ska SMADIT vara obligatoriskt, säger hon.
– Om alla som ertappas misstänkta för rattfylleri skulle vara tvungna att ta emot den här hjälpen, kanske vi skulle ha så många som 50 procent som inte återfaller i rattfylleri.
Text: Mari Haglund
Foto: Adobe Stock