En del misstänkta rattfyllerister hävdar att de har druckit alkohol efter resan eller efter att en olycka har skett, det kallas eftersupning.
MHF vill inte att rattfyllerister ska kunna slippa straff genom att skylla på eftersupning.
– Vi måste få bort kryphålet i lagstiftningen som gör det möjligt för rattfyllerister att undkomma ansvar, säger Lars Olov Sjöström, sakkunnig trafiksäkerhet för MHF.
– Vi har en grupp som kör onyktra gång på gång och utsätter sig själva och andra i trafiken för dödlig risk, det måste vi på alla sätt försöka sätta stopp för.
I medierna går det regelbundet att läsa om misstänkta rattfyllerister som uppger att de har druckit alkohol efter att de stoppats av polisen. Ibland frias förare från rattfyllerimisstankarna i domstol för att det inte går att utesluta att föraren druckit alkohol efter bilfärden.
– Vi som följer mediebevakningen upplever att ursäkten om eftersupning verkar fungera gång efter gång, säger Lars Olov Sjöström.
Det behövs en granskning av rattfylleridomar för att se hur vanligt det är att rattfyllerister hävdar eftersupning och om det leder till friande eller mildare domar, anser han.
– Allt syns inte i domar, det finns också fall där polisen väljer att inte väcka åtal för att rattfyllerister hävdar eftersupning, säger Sjöström.
En 17-årig flicka stoppades av polisen misstänkt för att ha kört rattfull i sin A-traktor i Växjö sommaren 2022. Provtagning visade att flickan hade 1,2 promille alkohol i blodet.
Flickan nekade till att ha kört rattfull. Hon uppger att hon halsat en flaska vodka på de 30 sekunder som det tog för polisen att gå fram till hennes A-traktor. 17-åringen dömdes för rattfylleri av tingsrätten, men friades av hovrätten i februari i år för att hon hävdade eftersupning.
Det går att läsa om ett annat fall av eftersupning i Smålandsposten den 22 april. En berusad kvinna dömdes för grovt rattfylleri efter en dikeskörning sommaren 2022. Kvinnan hävdade dock att hon drack spriten när hon satt fast i diket. Enligt hovrätten går det inte att motbevisa eftersupningen och därför ändrar de tingsrättens dom.
Provtagning visade att kvinnan hade 2,26 promille alkohol i blodet. Hon åtalades misstänkt för grovt rattfylleri och grov olovlig körning. Det skriver Smålandsposten.
Kvinnan medgav att hon hade druckit lite vin under bilkörningen, men nekade till grovt rattfylleri. Hon förklarade det hela med att hon hade med sig en petflaska med sprit som hon drack under den halvtimmen som hon satt fast i diket innan hon fick hjälp.
Det trodde inte Växjö tingsrätt på och stödde sig mot Rättsmedicinalverkets utlåtande om att påståendet om eftersupning inte hade någon relevans och dömde kvinnan för grovt rattfylleri. Domen ändrades av hovrätten till rattfylleri, eftersom eftersupning inte kunde uteslutas.
Det här rattfylleridomen och liknande domar i Småland den senaste tiden har fått den förtroendevalde Roland Gustbée (M) att reagera. Han är ordförande för regionfullmäktige i Region Kronoberg.
”Lagstifta så att det blir förbjudet att inta alkohol efter att man varit involverad i en olycka innan polisen kommit på plats. Om straffet för eftersupning, som i så fall är ett medvetet lagbrott, sätts högre än straffet för grov rattfylla, finns inget incitament till att eftersupa.” Det skriver Gustbée på SMP Opinion.
Ett införande av en svensk lag som förbjuder eftersupning debatteras regelbundet i riksdagen. Våren 2022 riktade riksdagen en uppmaning till den dåvarande regeringen att införa en lag som förbjuder eftersupning. Inget sådant förslag har lagts fram sedan dess av någon regering.
Norge har en lag som gör det förbjudet att dricka alkohol sex timmar efter en trafikolycka, för att just göra det svårare att hävda eftersupning.
I Sverige utreddes senast för tio år sedan möjligheten att införa en liknande lag. En av invändningarna från utredaren var att en lag mot eftersupning skulle vara oförenligt med den rättsliga principen att en person har rätt att dölja sitt brott.
– Rättsprincipen att man får dölja sin egen brottslighet, den har man redan frångått med smitningslagen, det vill säga obehörigt avvikande från olycksplats, förklarar Lars Olov Sjöström.
MHF vill se till att rattfyllerister inte kan slippa straff genom att hävda eftersupning.
– Vi vill komma åt själva problemet. MHF kan tänka sig olika lösningar i lagstiftningen. Det viktigaste är att sätta stopp för kryphålet eftersupning.
I USA är det förbjudet att förvara öppnad alkohol i bilen.
– I nästan alla amerikanska delstater får du inte ha någon öppnad alkohol i fordonskupén. Syftet är att förhindra eftersupning och att berusade passagerare stör föraren, säger Lars Olov Sjöström.
Frågan om en straffbeläggning för eftersupning har diskuterats under lång tid, men inte lett fram till någon lag. Sven-Erik Alhem är samhällsdebattör och tidigare överåklagare.
– Det bästa är en effektiv polisinsats som leder till att man kan få rattfylleriärendet avgjort direkt ur bevissynpunkt, säger Alhem.
– Jag tycker att polisen verkar göra ett bra jobb idag och vara ute och göra trafikkontroller och stoppa rattfyllerister.
När det gäller bevisningen måste staten själv se till att man klarar av den delen, anser han.
– Det finns fortfarande fall där rattfyllerister hävdar eftersupning. Jag upplever att antalet fall har minskat, säger Ahlem.
– Samtidigt är det ett underbetyg åt polisens egen förmåga att klara ut brotten, genom att fall med eftersupning fortfarande förekommer.
Med dagens förutsättningar måste polisen ta rattfylleristerna på bar gärning eller möjligen på flyende fot, för att kunna få fram bevisning.
När en rattfyllerist åtalas misstänkt för rattfylleri och hävdar eftersupning, tar polisen eller åklagare ofta Rättsmedicinalverket till hjälp. Experter från Rättsmedicinalverket ger yttranden i förundersökningar om hur sannolikt det är med eftersupning i olika rattfyllerifall.
För att Rättsmedicinalverket ska kunna göra en analys behöver det ha tagits ett blodprov samt två urinprov med en timmes mellanrum. Det handlar om att se ifall alkoholhalten är stigande eller sjunkande i kroppen, är alkoholhalten sjunkande rör det sig sannolikt inte om eftersupning.
Under 2022 uttalade sig Rättsmedicinalverket i 676 rättstoxikologiska ärenden. Cirka 20 procent brukar röra eftersupning.
I Rättsmedicinalverkets podd ”Döden, hjärnan och kemisten” intervjuades toxikologerna Fredrik Kugelberg och Robert Kronstrand om eftersupning den 25 mars 2021.
– Forskaren Wayne Jones som arbetade på Rättsmedicinalverket har gjort hundratals studier på det här området. Det betyder att vi har mycket kunskap, berättar toxikologerna i podden.
I Norge finns en lag som gör det förbjudet att dricka alkohol sex timmar efter en trafikolycka.
– Lagen de har i Norge är bara delvis effektiv. Vi har diskussioner med våra norska kollegor, de får ändå in rättsfall där misstänkta rattfyllerister hävdar eftersupning, berättar toxikologerna i podden.
I Norge används en mer effektiv analysmodell än vi har i Sverige, som baseras på analys av blodprov. Där görs analyser av en omvandlingsprodukt av alkohol – etylglukuronid.
Text: Mari Haglund
Foto: AdobeStock