Under 2018 förlorade 108 personer livet i den norska vägtrafiken. Det innebär att Norge för tredje året i rad hade lägst andel döda i trafikolyckor i världen. 110 personer omkom under 2019 i den norska trafiken, det visar preliminära siffror från Statens vegvesen.
– Norge är världens mest trafiksäkra land, säger Anne Beate Budalen. Hon är rådgivare i trafiksäkerhet på MHF:s norska systerorganisation MA Rusfri Trafikk.
Det norska trafiksäkerhetsarbetet utgår från samma mål som det svenska, nollvisionen, att ingen person ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Den norska riksdagen – Stortinget, har som mål att Norge ska ha högst 350 döda och allvarligt skadade i vägtrafiken 2030.
2018 var den siffran 673 personer, vilket var sju personer lägre än målet på 680 stycken. Sedan 2001 har Norge minskat antalet dödsolyckor i trafiken med mer än 50 procent.
– En orsak till att det går bra för Norge när det gäller trafiksäkerhet, är hur vi organiserar vårt trafiksäkerhetsarbete. Det är unikt i världssammanhang, konstaterar Anne Beate Budalen.
Det norska trafiksäkerhetsarbetet fokuserar både på fysiska åtgärder som mittseparering och hastighetskameror samt på påverkansinsatser som informationskampanjer.
– Våra myndigheter tar trafiksäkerhet på allvar och utför ofta trafik- och fordonskontroller. Norge har en bra förarutbildning och vi satsar på attitydpåverkande insatser, förklarar Budalen.
– Vi är lyckligt lottade och har fortfarande en bra trafikpolis i Norge.
En alltmer modern och krocksäkrare bilpark har bidragit till att minska antalet dödade och allvarligt skadade. Infrastruktursatsningar som mittseparering och bygge av fyrfilig motorväg är andra åtgärder.
– Vi har en sträng syn på hastighetsöverträdelser och arbetar hårt för att minska antalet förare som kör för fort.
Påverkansinsatser samt att myndigheter och intresseorganisationer har lagt kraft på trafiksäkerhetsarbetet, har bidragit till låga dödstal i den norska trafiken, tror Anne Beate Budalen.
– Som vi vet är goda attityder och sociala normer en färskvara. Den positiva utvecklingen kan snabbt ändras i negativ riktning, om vi inte håller uppe det attitydpåverkande arbetet.
Norge har en nationell handlingsplan för trafiksäkerhet för 2018–2021. Planen är ett samarbete mellan myndigheter, kommuner, företag och ideella organisationer. Den innehåller 136 åtgärder som både är trafiksäkerhetsåtgärder (exempelvis mitträcken) och påverkansinsatser (informationskampanjer). Sverige har precis gjort sin första handlingsplan, medan Norge är inne på sin tredje.
– Norge har ett gott samarbete mellan myndigheter och ideella organisationer när det gäller trafiksäkerhet, berättar Anne Beate Budalen.
– MA Rusfri Trafikk är en av aktörerna i Norges handlingsplan.
Alkolås är en fråga som MA Rusfri Trafikk arbetar med som en del av handlingsplanen.
– Vi jobbar för att fler fordon som används av yrkeschaufförer ska utrustas med alkolås, både frivilligt och som lagkrav, förklarar hon.
För ett år sedan blev det i Norge obligatoriskt med alkolås i alla nya bussar och minibussar som utför persontransporter mot betalning, exempelvis skolskjutsar.
– MA arbetar aktivt för att påverka våra politiker, att införa ett norskt alkolåsprogram för personer som tagits för rattfylleri, i likhet med det som finns i Sverige.
MA:s ungdomsorganisation Ung i trafikken medverkar också i handlingsplanen. Här är tre exempel:
*DeathTrip är ett projekt där gymnasieelever i tävlingsform får skapa påverkanskampanjer mot rattfylleri.
*Projektet Nykter förare riktas mot norska gymnasieelever som ska ta studenten.
*Tanken med webbkursen Rattfylleri i trafiken är att informera och skapa goda attityder hos ungdomar kring alkohol och droger i trafiken. Kursen används ofta av trafikskolor och transportutbildningar för ungdomar.
Text: Mari Haglund
Foto: Knut Opeide/Statens vegvesen