I Sverige återkallas körkortet oftast i tolv månader vid rattfylleri och i 24 månader vid grovt rattfylleri. Den 1 mars 2018 ändrades reglerna för att få körkort med villkor om alkolås, lagändringen är en EU-anpassning. Tidigare kunde alla personer som dömts för rattfylleri, direkt ansöka om att delta i alkolåsprogrammet. På det sättet kunde de få behålla sitt körkort mot att installera ett alkolås i bilen och gå på regelbundna medicinska kontroller.
Sedan den 1 mars förra året kan inte längre personer med en missbruks- eller beroendediagnos för alkohol ansöka direkt om alkolås efter rattfylleri. Personen måste först bevisa sin nykterhet i minst sex månader.
För den som ansöker om att delta i ettårsprogrammet tar det i genomsnitt 2,5 månad från ansökan till alkolås. Väntetiden för att få alkolås med villkorstid på två år är längre – fyra månader. Det visar uppgifter från Statens väg- och transportforsknings-institut, VTI.
Det här innebär att en person med en missbruks- eller beroendediagnos kan få en väntetid på minst 8,5 månader eller tio månader innan den får alkolås.
Det här gör att många med en beroendediagnos struntar i att ansöka om alkolås tror MHF:s trafiksäkerhetschef Lars Olov Sjöström.
– Att stänga ute rattfyllerister med hög återfallsrisk från en bevisat effektiv åtgärd kan ge allvarliga konsekvenser, konstaterar han.
– Vi vet att många kör onyktra utan körkort och riskerar både andras liv och sitt eget i trafiken.
Omkring 20 procent av de som döms för rattfylleri återfaller inom fem år uppger Brottsförebyggande rådet. Forskningen visar att återfall i rattfylleri under spärrtiden av körkort är högre bland personer som inte har alkolås jämfört med de som har alkolås enligt VTI.
– Återfallsrisken är mycket högre bland rattfyllerister som inte deltar i någon rehabiliteringsverksamhet, säger Lars Olov Sjöström.
Med de gamla reglerna fick personer med en missbruks- eller beroendediagnos alltid alkolås i två år. Ungefär 31 procent av deltagarna i tvåårsprogrammet hade en beroendediagnos, motsvarande cirka 300 personer, enligt VTI.
De nya reglerna innebär att en person med en missbruks- eller beroendediagnos kan få en villkorstid med alkolås på både ett eller två år, efter att ha bevisat sin nykterhet i minst sex månader. Villkorstid på ett år får den som döms för rattfylleri, två år gäller för grovt rattfylleri eller återfall i rattfylleri. Den 1 januari 2019 hade 2 864 personer körkort med villkor om alkolås i Sverige. Det visar Transportstyrelsens statistik. 2018 ansökte 1 994 personer om att delta i alkolåsprogrammet, av dessa beviljades 1 593 fall.
– Vi har sett att antalet avslag har ökat under 2018 jämfört med 2017. Vi kan inte veta orsaken till ett avslag utan att gå in i respektive ärende manuellt och det har vi ännu inte gjort, förklarar Pär-Ola Skarviken, alkolåssamordnare på Transportstyrelsen.
– Regeringen spekulerade dock i lagrådsremissen om att det skulle kunna bli så att cirka hälften av de med en fastställd missbruks- eller beroendediagnos, inte skulle kunna uppvisa tillräcklig nykterhet under avhållsamhetsperioden för att delta i programmet.
Ungefär 31 procent av deltagarna i tvåårsprogrammet har en beroende- eller missbruksdiagnos, motsvarande cirka 300 personer enligt VTI.
– Transportstyrelsen kommer att göra en djupare analys av hur införandet av det nya regelverket har påverkat antalet deltagare längre fram i vår, säger Pär-Ola Skarviken.
– Vi kommer i samband med det även att titta på hur många som inte klarar av att verifiera nykterheten inför deltagandet i programmet.
Forskare vid VTI har utvärderat alkolåsprogrammet med de regler som gällde tills 1 mars 2018. Resultaten presenterades i en rapport 2018. Rapporten bygger på en enkätstudie, en intervjustudie och en registerstudie. VTI har i sin utvärdering gjort enkäter och intervjuat både personer med alkolås och personer utan alkolås under perioden 2013–2015.
Både personer med alkolås och personer utan alkolås upplevde en förbättrad hälsa ett tag efter rattfyllerihändelsen och rapporterade en minskad alkoholkonsumtion.
– Störst förbättring upplevde de med alkolås i två år, berättar Åsa Forsman, forskare vid VTI.
– Resultaten ska tolkas med viss försiktighet eftersom de bygger på självrapporterade uppgifter och eftersom enkätstudien hade ett stort bortfall.
Enkätstudien visar att de svarande drack mindre under perioden med alkolås respektive perioden utan körkort, än vad de gjorde strax före de blev stoppade för rattfylleri. Den övergripande anledningen till minskad alkoholkonsumtion hos personer med alkolås var att man ville vara säker på att blåsa ”grönt” och kunna starta bilen.
Alkolås med villkorstid två år fick med de gamla reglerna personer som hade ett kon-staterat alkoholberoende- eller missbruk, personer som dömts för grovt rattfylleri eller som återfallit i rattfylleri.
Vilka orsaker tror ni kan ligga bakom att personer med alkolås i två år upplevde störst förbättring?
– Den som har sämst hälsa innan den börjar i alkolåsprogrammet, exempelvis en person med ett alkoholmissbruk, har också störst potential att förbättra sin situation, säger Åsa Forsman.
Det är viktigt att påpeka, anser hon, att inte alla upplever samma positiva hälsoförbättring av att delta i alkolåsprogrammet, vilket gör det svårt att generalisera. Men för en del personer kan det nog bli ett uppvaknande, menar Åsa Forsman.
– Att bli stoppad för rattfylleri, innebär nog för många att man måste konfronteras med sina problem, särskilt om det finns en beroendeproblematik bakom.
VTI anser att det är viktigt att personer som på grund av alkoholberoende eller alkoholmissbruk får avslag på sin ansökan om alkolås erbjuds rehabilitering.
– Vi vet att man inte blir bättre från sitt missbruk utan hjälp och då finns det en risk att man fortsätter att köra bil och återfaller i rattfylleri, säger Åsa Forsman.
– Det känns som att den här gruppen kan hamna mellan stolarna med de nya alkolås-reglerna.
MHF och VTI hade ett möte med EU-kom-missionen i januari 2018 om sina farhågor med de nya reglerna för alkolåsprogrammet. Lars Olov Sjöström välkomnar att Transportstyrelsen ska analysera vilka följder det nya regelverket har fått.
– Det är positivt. Om det visar sig att det har uppstått negativa effekter, det vill säga färre deltagare eller sämre resultat, då är det viktigt att det kommuniceras till EU-kommissionen, innan nästa översyn av det europeiska körkortsdirektivet, säger han.
– Då finns en möjlighet att åtgärda regler som inte har gett önskad effekt.
Text: Mari Haglund