Under 2018 miste 23 cyklister livet i vägtrafiken. Ungefär 15 procent av de cyklister som dör i trafikolyckor är påverkade av alkohol. Kunskapen är idag liten om hur stor riskfaktor alkoholpåverkan är i samband med cykling.
I rapporten ”Alkohol och cykling – en multidisciplinär studie” (2018) har Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, försökt belysa fenomenet. Undersökningen bygger på en analys av Trafikverkets djup-studier av omkomna cyklister och en intervjustudie.
– Syftet med undersökningen var att ta reda på mer om alkohol och cykling, berättar Åsa Forsman, forskare vid VTI.
– Det har inte gjorts många studier om alkoholpåverkan hos cyklister, jämfört med hur mycket man har forskat om onyktra motorfordonsförare.
I VTI:s undersökning har Trafikverkets djupstudier av 236 cyklister som omkommit under åren 2006–2015 analyserats. Av dem hade 27 personer alkohol i blodet, 156 hade inte alkohol i blodet och för resterande 53 cyklister var alkoholförekomsten okänd. Analysen visar att minst 15 procent av cyklisterna hade en alkoholkoncentration över 0,2 promille (gränsen för rattfylleri). Bara i ett fall kunde det bekräftas att en omkommen cyklist varit påverkad av droger.
Åsa Forsman analyserade djupstudiedata för de omkomna cyklisterna.
– Vi kunde se några saker tydligt. Ingen av de alkoholpåverkade cyklisterna hade hjälm. Det var en sak som skilde sig tydligt från de cyklister som inte hade alkohol i kroppen, säger hon.
Alkoholpåverkan hos de omkomna cyklisterna låg i snitt på 1,78 promille.
– Det betyder att många hade en hög promillehalt. 1,78 promille är långt över gränsen för grovt rattfylleri (1 promille), konstaterar Åsa Forsman.
– Det har man kunnat se även i studier av omkomna personbilister, de har också ofta höga promilletal.
Om en cyklist har nästan 2 promille, är det högst sannolikt att det påverkar personens förmåga att cykla, menar hon.
– Jag vet att man i någon tidigare studie har undersökt hur alkoholpåverkan påverkar förmågan att cykla. Den studien visade att grovmotoriken var klart försämrad vid 0,8 promille och vid 1,4 promille klarade ingen testbanan, säger Åsa Forsman.
– Det här är ett område där det säkert behövs mer forskning.
De alkoholpåverkade cyklisterna omkom oftare i singelolyckor och olyckorna skedde oftast på natten. Djupstudierna ger intrycket att flera av olyckorna inträffat på grund av nedsatt omdöme bland de alkoholpåverkade cyklisterna skriver VTI i rapporten. Till exempel att de i mörker cyklat rakt ut på en väg utan lyse.
– En del av materialet i djupstudierna gick vi igenom mer noggrant, berättar Åsa Forsman.
– Både några av de alkoholpåverkade cyklisterna och några av de nyktra gjorde saker som tydde på dåligt omdöme och som kan ha bidragit till olyckan. Det var inte lätt att se en tydlig skillnad där, det var svårt att säga att de nyktra handlat mer rationellt.
VTI slår i sin rapport fast att behövs mer forskning om alkohol och cykling.
– Det är ju lite begränsat att bara titta på djupstudierna av de omkomna cyklister som vi har gjort, även om det är intressant, konstaterar Åsa Forsman.
Ett område som VTI lyfter fram och efterfrågar mer forskning om är alkoholpåverkan hos cyklister som skadas i trafikolyckor. Under 2018 fick drygt 2 000 cyklister invalidiserande skador, cirka 80 procent uppstår vid singelolyckor. Det visar statistik från Trafikverket.
Cyklister är den grupp med flest allvarligt skadade i trafiken. I en studie från Umeå universitet var 40 procent av cyklisterna med skallskador alkoholpåverkade.
– Det skulle vara intressant att titta mer på, säger Åsa Forsman.
– Idag finns det nästan aldrig uppgifter om alkoholpåverkan hos skadade cyklister i olycksdatabasen Strada. Vi har inga bra datakällor för att göra en sådan studie i nuläget.
I rapporten ”Alkohol och cykling – en multidisciplinär studie” ingår också en intervjustudie. I intervjustudien deltog 34 personer. 29 av deltagarna hade någon gång cyklat alkoholpåverkade.
– I vår studie uttryckte deltagarna en acceptans för att exempelvis dricka några glas vin på restaurangen och sedan cykla hem, berättar Jonas Ihlström, forskare vid VTI.
– Att cykla med viss alkoholpåverkan är socialt accepterat, men inte om du är så onykter att du utgör en fara för dig själv eller andra trafikanter.
Intervjustudien tyder på att lagstiftningen och de sociala normerna för alkohol och cykling verkar ligga nära varandra enligt Jonas Ihlström. Dagens lagstiftning innebär att alkoholpåverkade cyklister kan åtalas för vårdslöshet i trafik, men det finns ingen promillegräns för cykling. De sociala normerna anger i stort sett samma sak – att det är acceptabelt att cykla måttligt berusad, förutsatt att inte andra trafikanter utsätts för fara.
– De sociala normerna för cykling och alkohol och vad lagen säger verkar gå ganska hand i hand. Om man cyklar berusad och beter sig vårdslöst, kan man dömas för vårdslöshet i trafik, säger han.
Cykling omfattas av tredje paragrafen i Trafikförordningen som lyder: ”fordon får inte föras av den som på grund av sjukdom, uttröttning, påverkan av alkohol, andra stimulerande bedövande ämnen eller av andra skäl inte kan föra fordonet på ett betryggande sätt.”
– Polisen ska ingripa om någon är jättefull på cykel, förklarar Lars Olov Sjöström, trafiksäkerhetschef för MHF.
– Om du kör cykel berusad kan du bli av med körkortet och fällas för vårdslöshet i trafik.
VTI:s intervjustudie visar att det finns en låg acceptans för att införa en promillegräns för alkohol i samband med cykling. Deltagarna i intervjustudien tror inte att en promillegräns skulle efterlevas.
– Deltagarna i vår intervjustudie uppfattar inte alkoholpåverkad cykling som ett stort samhällsproblem som behöver åtgärdas. Många ser tvärtom cykel som ett bra transportalternativ till bil vid tillfällen då man druckit alkohol, säger Jonas Ihlström.
– Det man också kan konstatera är att det idag saknas kunskap om vilken inverkan alkohol har på förmågan att framföra en cykel på ett säkert sätt.
Hur ser MHF på en promillegräns för cyklister?
– MHF driver inte den frågan. Vi tycker i första hand att det behövs fortsatt forskning på området, säger Lars Olov Sjöström.
– Samtidigt som det utan tvekan är så att alkoholpåverkan framförallt med hög promillehalt ökar olycksrisken vid cykling. Det är ett problem som det inte pratas så mycket om.
Informationskampanjer om riskerna med alkohol och cykling föreslås i VTI:s rapport. Hur ser MHF på det?
– Det görs idag inte många kampanjer om alkohol och trafik överhuvudtaget. Naturligtvis behövs det information om alkohol och cykling. Riskmedvetenheten är nog ganska låg på det området, säger Lars Olov Sjöström.
Text: Mari Haglund
Foto: Katja Kircher/MostPhotos