MADD Sweden bildades i början av 2000-talet genom MHF. Organisationen är till för de som drabbats av rattfylleriets konsekvenser. Under 2018 omkom 75 personer till följd av alkohol- och drogrelaterade trafikolyckor i Sverige. Varje år skadas cirka 1 000 personer på grund av rattfylleri. Det är inte bara den skadade eller omkomna som drabbas, utan också närstående.
I samband med att MHF och MA Rusfri Trafikk var på en konferens i Edmonton i augusti träffade man MADD Canada.
– Cannabis för rekreativt bruk legaliserades i oktober. I Kanada finns det betydande problem med alkohol- och drogpåverkade förare, säger Lars Olov Sjöström.
MADD i Kanada har en organisation på både nationell och lokal nivå.
– En stor del av MADD Canadas arbete handlar om frivilligt arbete, berättar han.
– Där är en viktig del, kontakt och stöd till drabbade. Det finns ett nummer man kan ringa, där man kopplar ihop den drabbade med en stödkontakt.
Volontärer som vill bli stödpersoner erbjuds att gå en onlineutbildning. Organisationen har också andra utbildningar för medlemmar som vill lära sig hur man bör agera i mötet med en drabbad.
MADD Canada arbetar med olika typer av kampanjer.
– I samarbete med polisen delar man ut ett kort till nyktra förare efter en nykterhetskontroll, säger Lars Olov Sjöström.
På kortet står ett budskap i stil med ”Tack för att du kör nykter i trafiken”.
– Det är ett sätt för MADD att synas, säger han.
– I en annan kampanj uppmuntrar man allmänheten att tipsa polisen om rattfylleri.
Den kanadensiska polisen har patruller som bara ägnar sig åt att göra nykterhetskontroller under helgkvällar.
– Det gör att man kan vara väldigt effektiv under de tider som rattfylleriet är som mest förekommande.
MADD Canada är ute på skolor och informerar om rattfylleri.
– Man har skapat ett mobilt klassrum. Där får eleverna uppleva hur det är att sitta i baksätet på en bil om föraren är rattfull. De använder bland annat VR-teknik.
Under semestertider och högtider kör man kampanjen Red Ribbon (Röda bandet), genom att bära symbolen visar bäraren att den alltid kör nykter.
Vad kan MADD Sweden lära sig av MADD Canada?
– Den stödverksamhet som man arbetar med i Kanada. Det skulle vara oerhört värdefullt, om man kunde utveckla något liknande i Sverige. Det finns ett stort behov, konstaterar Lars Olov Sjöström.
– I dagsläget har MADD Sweden begränsade resurser, både när det gäller medlemmar och volontärer som skulle kunna jobba med stödverksamhet.
Vad finns det för stöd och hjälp att få som rattfylleridrabbad i Sverige?
– I socialtjänstlagen läggs ett stort ansvar på kommunerna, när det gäller att ge stöd åt utsatta kommunmedborgare, till exempel sådana som drabbats av brott eller olyckor, säger han.
– Det fungerar inte särskilt bra idag, undersökningar visar att trafikens brottsoffer sällan får det lokala stöd som man skulle behöva. Men i vissa kommuner har de så kallade POSOM-grupperna blivit mer aktiva efter trafikolyckor.
MADD arrangerar nätverksträffar där rattfylleridrabbade kan träffas och utbyta erfarenheter. Årets nätverksträff hölls i slutet av september på Hagaberg folkhögskola i Södertälje.
– Det var få deltagare i år, bara sex personer. Det gav möjlighet att ha lite djupare samtal om MADD:s verksamhet och de drabbade kunde utbyta erfarenheter, berättar Lars Olov Sjöström.
– Vi pratade om att sorgen efter en närståendes död eller skada kan se väldigt olika ut i en familj.
Barnperspektivet vid förluster på grund av rattfyllerikrascher var en fråga som diskuterades.
– Samhällets stöd som exempelvis kuratorhjälp, kan ibland vara mer inriktat på de vuxna än på barnen.
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, har årligen sedan 1970-talet gjort omfattande enkätundersökningar på högstadiet och gymnasiet om ungdomars alkohol- och drogvanor. CAN:s samordnare Daniel Carlryd presenterade aktuell statistik på nätverksträffen.
– Informationen från CAN uppskattades mycket av deltagarna, säger Lars Olov Sjöström.
– Många av de drabbade är ute och föreläser på skolor och arbetsplatser. De får ofta frågor om fakta och statistik, nu vet de att de kan vända sig till CAN.
Vad fick ni för respons av deltagarna på nätverksträffen?
– Vi fick en väldigt positiv respons i utvärderingen, säger han.
– Deltagarna tyckte att det blev en god gemenskap och ett bra erfarenhetsutbyte med andra drabbade.
Text: Mari Haglund
Foto: Agnetasfoto/MostPhotos