VR stå för virtual reality på engelska. VR är en virtuell verklighet eller låtsasvärld skapad med digital teknik, i vilken användaren upplever sig vara och agera. Ett VR-headset eller VR-glasögon spänns fast framför ögonen.
MHF har gjort en förstudie som har undersökt möjligheterna att påverka människors attityder och vanor kring alkohol och droger i trafiken med hjälp av VR-teknik. Förstudien har finansierats med projektbidrag från Stiftelsen Ansvar För Framtiden (SAFF).
– MHF har alltid arbetat med att försöka påverka människor att köra nyktra. Det har vi gjort med olika metoder och projekt, säger Lars Olov Sjöström, trafiksäkerhetschef för MHF.
– VR-teknik kan ge oss möjlighet att arbeta med trafiksäkerhet på ett nytt sätt.
I förstudien har MHF gått igenom tidigare forskning och erfarenheter av VR. Idag används tekniken bland annat inom vård, utbildning och påverkansinsatser.
– I de studier och den forskning vi har tittat på, har VR använts för att göra realistiska brandövningar, för att bota spindelfobi och för att påverka till en miljövänligare livsstil, berättar Lars Olov Sjöström.
– Det har också använts för att studera förarbeteende. Beteendet i den virtuella världen var samma som i verkligheten.
Vad finns det för nackdelar?
– Ett problem är så kallad simulatorsjuka, som kan jämföras med åksjuka. Det uppstår när man upplever sig vara i rörelse, men i själva verket är stilla med sina VR-glasögon.
Vad kostar VR-teknik?
– Tekniken varierar i pris, men är generellt sett billigare än en körsimulator.
En rattfyllerisimulator baserad på VR-teknik kan ge en känsla som liknar alkoholpåverkan. Föraren upplever saker som försämrad reaktionsförmåga, begränsat synfält, ökad bländningskänslighet och försämrad koordination.
– Poängen är att ge en upplevelse av hur alkohol sätter ned körförmågan, förklarar Lars Olov Sjöström.
– Alkohol påverkar olika individer på olika sätt. Tanken är att ge en avskräckande och realistisk upplevelse, för att få människor att tänka till och inte köra rattfulla.
Skillnaden mellan VR-teknik och en körsimulator är att VR ger en mer verklighetsnära upplevelse menar han.
– MHF har kontakt med ett svenskt företag som har utvecklat en rattfyllerisimulator baserad på VR-teknik. Den är tänkt att användas för trafiksäkerhetsutbildning i skolan, berättar Lars Olov Sjöström.
Simulatorn är tänkt att ge en känsla för hur dålig bilförare man blir av att vara alkoholpåverkad.
– Man kan säga att det är en mer avancerad variant av så kallade promilleglasögon, som MHF använder. Promilleglasögonen ger en upplevelse av alkohol- eller drogpåverkan, förklarar han.
MHF drar i förstudien slutsatsen att VR kan användas för att påverka människors attityder och beteenden i trafiken.
– Vi tror att VR-teknik skulle kunna vara ett sätt att göra människor medvetna om risker i trafiken, konstaterar Lars Olov Sjöström.
– Det kan exempelvis handla om rattfylleri, hög hastighet eller bristande uppmärksamhet och distraktioner (till exempel trötthet eller mobilanvändande).
Vad blir nästa steg efter förstudien?
– MHF vill fortsätta utforska det här området och kanske göra ett försöksprojekt, säger Lars Olov Sjöström.
– Det skulle till exempel kunna vara ett påverkansprojekt där vi använder en rattfyllerisimulator riktad mot gymnasieelever.
Text: Mari Haglund
Foto: Syda Productions/MostPhotos