Ibland maler myndighetssveriges kvarnar onödigt långsamt. 2017 fattade Näringsdepartementet beslutet att ”uppdra åt Trafikverket att införa anläggningar för nykterhetskontroll i vissa hamnar. Trafikverket ska även föreslå hur mobila lösningar för automatisk nykterhetskontroll kan användas vid övriga hamnar och andra lämpliga platser i trafikmiljön”.Nu i slutet av 2022 kan vi med stor besvikelse se att det inte har skett. I stället ökar antalet alkohol och drogpåverkade förare som passerar in via landets hamnar enligt Tullverkets egen rapport, där man konstaterar att 33 procent fler påverkade förare hade stoppats vid gränsövergångarna i år jämfört med förra året. Eftersom det är enskilda kontroller så blir det uppenbart att mörkertalet kring hur många påverkade förare som passerat in i landet dygnet runt, året om, är mycket stort.Därför är det frustrerande att Trafikverket inte har lyckats genomföra det regeringsbeslut som fattades för över fem år sedan och tragiskt för Sveriges trafikanter, vilka är dem som i slutänden får betala det högsta priset.

Låt oss inte gå i polemik här om varför detta inte blivit infört ännu utan i stället passa på att skingra en del av de orosmoln och förutfattade meningar som kan uppstå när man diskuterar automatiska nykterhetskontroller, så kallade ”alkobommar”.

Lösningen är kostnadseffektiv

Låt oss inte gå i polemik här om varför detta inte blivit infört ännu utan i stället passa på att skingra en del av de orosmoln och förutfattade meningar som kan uppstå när man diskuterar automatiska nykterhetskontroller, så kallade ”alkobommar”.

Den IR-baserade mätteknik som används för att analysera utandningsluften förenar mycket hög mätsäkerhet med en snabb analys. För att inte belasta Polisen skulle den automatiska nykterhetskontrollen enbart aktiveras när lediga myndighetsresurser finns nära kontrollstationen. Då blir verksamheten kostnadseffektiv eftersom man inte behöver ha resurser på plats utan myndigheterna kan arbeta med befintlig verksamhet till dess ett alkolarm rapporteras.

Frånvaron av permanent polisnärvaro kring kontrollstationerna, är inte en nackdel då erfarenheterna från försök i Stockholms Frihamn med alkobommar visar att kombinationen av information och obligatoriska kontroller kraftigt minskar förekomsten av berusade förare över tid.

De legala förutsättningarna för användning av alkobommar har utretts av Rikspolisstyrelsens rättsavdelning och resultaten har redovisats i en promemoria 2011. Promemorian slår fast att verksamheten med automatiska nykterhetskontroller kan ske med stöd av befintlig lagstiftning. Förenklat kan det sägas att den automatiska nykterhetskontrollen utgör ett sållningsinstrument och att de nedfällda bommarna motsvarar polismans stopptecken. Rättsavdelningen skriver bland annat: ”Enligt rättsavdelningens mening är den tillkommande ”våldsanvändning” som användande av en alkobom innebär i princip inte mer ingripande än om en polisman ställer sig i vägen för ett fordon. Användning av alkobommar innebär inte heller några risker för skador på person eller egendom. Mot denna bakgrund anser rättsavdelningen att användning av alkobom inte kan anses strida mot de allmänna principerna för polisingripanden som kommer till uttryck i 8 § Polislagen.”

Andelen onyktra förare minskade

Mellan åren 2013 och 2015 genomförde MHF tillsammans med Polisen, Tullverket och Kustbevakningen flera lyckade försök med alkobommar i Tysklandsterminalen i Göteborg samt i Stockholms frihamn. Flödesmätningarna visade att trafiken från färjorna och ut från hamnen var lika snabbt de dagar då alla fordonsförare kontrollerades som de dagar då ingen kontrollerades. Dessutom minskade andelen onyktra förare i hamnarna successivt under försöksperioderna för att slutligen helt upphöra.

Med dessa tvivel skingrande kring alkobommarnas effektivitet, rättssäkerhet och praktiska funktion så framstår det som absurt att den här trafiksäkerhetsåtgärden inte har genomförts. Vi hoppas därför att nuvarande regering med Infrastrukturminister Andreas Carlson kan få alkobommarna att bli verklighet i landets hamnar och på så sätt skapa en tryggare trafikmiljö för alla som vistas på dom svenska vägarna. En trafikpolitisk reform att vara stolt över och en viktig pusselbit i nollvisionen att ingen ska skadas eller dödas av rattfylleri.