En fallolycka, där en person som är ute och går och ramlar och skadar sig i vägmiljö, definieras idag inte som en vägtrafikolycka, eftersom inget fordon i rörelse är inblandat. Medelvärdet för allvarligt skadade i fallolyckor i trafiken var 3 400 personer per år mellan 2017–2019, enligt Transportstyrelsen. Antalet allvarligt skadade för andra trafikantgrupper var årligen i genomsnitt 4 100 personer under samma period. Med allvarligt skadad menas en person som får en eller flera skador som leder till minst en procent medicinsk invaliditet.
– Den här gruppen som skadas allvarligt i fallolyckor är många fler än de andra trafikantgrupperna, säger Khabat Amin.
Han är trafiksäkerhetsanalytiker på Transportstyrelsen och forskare vid Karlstads universitet inom området oskyddade trafikanter.
Sverige har för första gången satt upp ett mål för en minskning av antalet allvarligt skadade i fallolyckor i vägmiljö. Målet är en minskning med 25 procent till 2030. Vilket utgångstalet ska vara är inte bestämt än. Inte heller hur man ska definiera en fallolycka i trafiken.
– Det här innebär att Sverige som första land i världen kommer att ha ett mål för fallolyckor i vägtrafiken, säger Khabat Amin.
– Det kommer att vara ett aktörsmål, det betyder att de aktörer som arbetar med trafiksäkerhet har kommit överens om att arbeta för det här målet. Utvecklingen för antalet allvarligt skadade i fallolyckor kom-mer att följas upp löpande, precis som idag görs för andra trafikantgrupper.
På Tylösandsseminariet den 31 augusti (i år digitalt) kommer Khabat Amin att berätta mer om Sveriges nya mål att minska antalet allvarligt skadade i fallolyckor till 2030.
– Att vi nu lyfter fram gruppen trafikanter som drabbas av fallolyckor är väldigt viktigt. Nu hoppas vi att den här gruppen kommer att prioriteras på samma sätt som andra trafikantgrupper, säger han.
Under de senaste tio åren har ungefär 10 000 personer skadats i personbil per år, jämfört med 12 000 per år i fallolyckor, uppger Transportstyrelsen. 1 400 personbilister skadas allvarligt varje år och för fallolyckor är antalet runt 3 000 personer.
– Det är dubbelt så många som skadas allvarligt i fallolyckor jämfört med i personbil, säger Khabat Amin.
– Olyckor med personbil prioriteras i trafiksäkerhetsåtgärderna. Nu är dags att man tänker om, och börjar ta det stora problemet med fallolyckor på allvar.
Det är ett stort problem att det i dagens läge inte finns någon tydlig klassificering för när en fallolycka ska räknas som en vägtrafikolycka.
– Det gör att problemet hamnar mellan olika stolar, det är oklart vem som är ansvarig för att förebygga fallolyckor och då tar ingen ansvar, säger Khabat Amin.
– Nyckeln är att ta fram en bra och tydlig definition, så att man kan följa upp fallolyckor i vägtrafikmiljön på ett mer systematiskt sätt.
60 procent av fallolyckorna sker när det är halt ute och ligger snö och is på gångytan. Ungefär 10 procent av olyckorna or-sakas av lövhalka, grus eller ojämnheter på gångytan.
– Det är äldre personer och då särskilt äldre kvinnor som oftast råkar ut för fallolyckor i vägtrafiken. 70 procent av de fotgängare som skadas allvarligt i fallolyckor är kvinnor, förklarar Khabat Amin.
– Som en jämförelse, när det gäller skadade i personbil är de flesta män i 35-årsåldern.
Vad kan man göra för att minska risken för fallolyckor i trafikmiljön?
– Bra drift och underhåll är avgörande, med tanke på hur stor andel som skadar sig till följd av snö och is, förklarar Khabat Amin.
Ett problem är att snöröjningen av gångbanor och trottoarer ser väldigt olika ut från kommun till kommun och det är inte alltid klart vem som är ansvarig.
– Det borde ställas krav på att det ska vara samma standard i hela landet.
Det är också viktigt att den som ska ut och gå när det är halt på vintern tar sitt ansvar. Det kan handla om att sätta på sig broddar eller skor med inbyggda broddar och att använda hjälpmedel som stavar eller spark, framhåller han.
– Under nästa år kommer jag att göra en studie som ska undersöka vilken effekt eluppvärmda gångbanor och trottoarer har för att minska risken för fallolyckor, berättar Khabat Amin.
– Idag finns det eluppvärmda gångstråk i ett 30-tal kommuner.
Ny teknik tror han även kan vara ett bra verktyg i framtiden för att minska risken för fallolyckor.
– Jag tror att vi kommer att få se olika tekniska lösningar, exempelvis appar som skickar ut lokala vädervarningar i god tid för exempelvis blixthalka, säger Khabat Amin.
Vill du veta mer? Lyssna på Khabat Amins föreläsning på Tylösandsseminariet den 31 augusti, som i år är digitalt.
Text: Mari Haglund
Foto: Mickes fotosida/MostPhotos