MHF Haninge-Stockholm och Haninge kommun driver Akta-projektet (alkohol och droger, konsekvenser, trafik och ansvar) som handlar om att få gymnasieelever att förstå riskerna med alkohol och droger, samt faran med att kombinera dem med bilkörning.
I slutet av 2019 tilldelades Haninge priset Årets förbyggande kommun. Haninge kommun fick utmärkelsen för sitt nära samarbete med ideella organisationer.
Priset Årets förebyggande kommun delas ut av Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupp-lysning (CAN). Utmärkelsen går till en kommun som på ett föredömligt och framgångsrikt sätt tagit initiativ till, inspirerat, implementerat, drivit eller förvaltat ett ANDTS-förebyggande arbete lokalt. ANDTS står för alkohol, narkotika, doping, tobak och spel.
– Jag känner mig glad, stolt och hedrad över att vi har fått det här priset, säger Inger Dahlberg, drogpreventionssamordnare i Haninge kommun.
– Vi har ett bra och unikt samarbete med föreningslivet.
Som drogpreventionssamordnare arbetar Inger Dahlberg inom områdena familj, förskola och skola, fritid samt samhälle.
– Jag har funderat över frågor som: Hur kan vi få in föreningslivet i det förbyggande arbetet? förklarar Inger Dahlberg.
– Det har vi gjort genom att använda föreningsbidrag, för att utveckla föreningarna. Men också för att föreningarna ska vara socialtjänstens förlängda arm i vissa frågor.
Hon träffar de ideella organisationer som ansöker om föreningsbidrag och gör lokala överenskommelser.
– Vi har en förening som jobbar med barn och ungdomar som är lite vilsna i livet. Föreningen gör ett jättebra jobb, berättar Inger Dahlberg.
– De hade alltid tidigare fått nej av socialförvaltningen, när de ansökte om bidrag.
Hon hade ett möte med föreningen och hörde efter vad de kan hjälpa till med, samt hur många barn de kan ta emot, om de får en viss summa pengar.
– Då gjorde vi en överenskommelse och sedan träffas man igen och stämmer av hur det har gått, förklarar Inger Dahlberg.
– På det här sättet har vi gjort samverkansöverenskommelser med många föreningar.
Anette Kyhlström är ordförande för MHF-Haninge Stockholm. Hon arbetar som diakon på Hela Människan i Stockholms län.
– Jag och Inger har känt varandra i många år. Vi har flera gemensamma projekt och jobbar bland annat med stödgrupper för barn i familjer som lever i risk- och missbruk och/eller psykisk ohälsa, berättar Anette Kyhlström.
– Kommunen och civilsamhället, det vill säga den idéburna sektorn, kan komplettera varandra och samverka.
Inger Dahlberg håller med:
– Ensam är inte stark. Allt jag gör, det gör jag tillsammans med andra. Då blir det mycket mer kraft i arbetet och mer långsiktigt.
MHF Haninge-Stockholm och Haninge kommun startade 2018 Akta-projektet i samarbete med Fredrika Bremergymnasiet. Projektet handlar om att arbeta förebyggande och att få eleverna att reflektera över riskerna med alkohol och droger, samt farorna med rattfylleri.
Frågorna läggs in som en del av den ordinarie undervisningen.
– Det var Inger som ringde mig när jag blev ordförande för MHF Haninge-Stockholm. Hon sa att jag har pratat med skolorna, nu måste vi göra något i Haninge, säger Anette Kyhlström.
Hon poängterar att det var tack vare Ingers goda kontakter med gymnasieskolan i Haninge som skolan sa ja.
– Jag och Inger leder Akta-projektet tillsammans. Inger sätter av tid i sin tjänst för att jobba med projektet, den delen står kommunen för, förklarar Anette Kyhlström.
Akta-projektet är treårigt och har finansierats genom projektbidrag från Stiftelsen Ansvar För Framtiden (SAFF).
– Vi är inne på år tre nu i projektet. Nu jobbar vi med elever i årskurs två och till hösten börjar de årskurs tre.
I läroplanen för gymnasiet finns det en enda mening om att det är rektorn som är ansvarig för att eleverna får information om alkohol, droger och trafik.
– Nu låter vi eleverna få den här undervisningen kontinuerligt under tre år, säger Anette Kyhlström.
I Akta-projektet har man en styrgrupp och en grupp med Akta-pedagoger. De pedagogerna har fått ansvaret att sprida Akta-konceptet till sina kollegor. Det finns en Akta-pedagog för varje gymnasieprogram, exempelvis samhälle, fordon och teknik.
– Tanken är vi ska engagera och inspirera lärarna så att det blir roligare att jobba med de här frågorna. Det är inte meningen att lägga till ännu en tegelsten, förklarar Anette Kyhlström.
Alkohol, droger och trafik och dess konsekvenser har lagts in som en del av ordinarie ämnen som svenska, matte och idrott.
– När man räknar matte och statistik, då behöver man inte räkna på äpplen och päron. Då kan man räkna statistik på exempelvis antalet trafikdödade till följd av rattfylleri, säger Anette Kyhlström.
– Vi har haft öppna föreläsningar, bland annat med Fred Nyberg som forskar om cannabis, tillägger Inger Dahlberg.
Under vårterminen är planen att iscensätta en fingerad trafikolycka i samarbete med räddningstjänsten. Förhoppningen är att få dit MHF:s vältebil också, som ger en upplevelse av hur det är slå runt vid en krock.
– När eleverna kommer till skolan kommer de att komma till en olycksplats med en krockad bil, berättar Anette Kyhlström.
– Då kanske en klass får i uppgift av läraren att fundera kring vad som har hänt och skriva om trafikolyckan.
Inger tillägger:
– Eleverna kanske får skriva en artikel eller en novell på temat, eller diskutera och debattera. På det sättet följer uppgiften läroplanen i svenska.
För att kunna utvärdera Akta-projektet gör man kontinuerligt enkäter och mätningar med eleverna. I projektet görs också mätningar på kontrollklasser, som inte får del av Akta-undervisningen.
Vad har ni fått för respons från eleverna?
– Bra. Alkohol, droger och trafik är ämnen som eleverna vill prata mer om. Men man har ingen arena att diskutera det på. Det får man i Akta-projektet, säger Inger Dahlberg.
Vad har ni fått för respons från Akta-pedagogerna?
– Pedagogerna är positiva och engagerade, berättar Inger Dahlberg.
Inger och Anette har jobbat upp en kunskapsbank med aktuella fakta, statistik och forskning om alkohol, droger och trafik. Planen är att bygga upp en digital webbportal med materialet från Akta-projektet, som ska kunna användas av gymnasieskolor i hela landet.
– Förhoppningen är att vi ska sprida Akta-konceptet nationellt via webbportalen, förklarar Anette Kyhlström.
– Varje pedagog ska kunna gå in där och få aktuell information samt förslag på lektionsplaneringar.
Hur ser det ut – kommer det att bli en fortsättning på Akta-projektet?
– Det har gått jättebra med projektet, så jag tar för givet att det blir en fortsättning, säger Anette Kyhlström.
– Vi hoppas det. Tanken är att sprida Akta-konceptet nationellt med hjälp av den digitala kunskapsportalen, avslutar Inger Dahlberg.
Text och foto: Mari Haglund