Under 2019 drogs 6 499 körkort in på grund av rattfylleri och drograttfylleri, enligt Transportstyrelsen. I Sverige återkallas körkortet oftast i tolv månader vid rattfylleri och i 24 månader vid grovt rattfylleri.
Den 1 mars 2018 ändrades reglerna för att få körkort med villkor om alkolås, lagändringen är en EU-anpassning. Tidigare kunde alla personer som fått eller riskerat att få sitt körkort återkallat på grund av rattfylleri eller grovt rattfylleri ansöka om att delta i alkolåsprogrammet. Detta kunde i de flesta fall också beviljas, om inte rattfylleriet skett med narkotika i blodet eller om den sökande genom läkares provtagning påvisats använda narkotika. De som har fått sin ansökan beviljad får ett nytt körkort med villkor om alkolås. I villkoren ingår också flera läkarkontroller enligt Transportstyrelsens föreskrifter.
Sedan regeländringen för två år sedan kan inte längre personer med en missbruks- eller beroendediagnos för alkohol, ansöka direkt om alkolås efter rattfylleri. Personen måste först bevisa sin nykterhet i minst sex månader.
MHF ger konsumentstöd och konsultation kring alkolås till privatpersoner och företag.
– Sedan reglerna ändrades är det fler personer än tidigare som hör av sig till MHF och är förtvivlade för att de har fått avslag på sin ansökan om att delta i alkolåsprogrammet, säger Lars Olov Sjöström, trafiksäkerhetschef för MHF.
– Det är personer som nekats deltagande på grund av sin beroende- eller missbruksdiagnos. En del måste lämna sina jobb.
För den som deltar i alkolåsprogrammet sätts villkorstiden till ett eller två år. Två år gäller för den som dömts för grovt rattfylleri eller som har dömts för upprepade fall av rattfylleri.
För den som ansöker om att delta i ettårsprogrammet tar det i genomsnitt 2,5 månad från ansökan till alkolås. Väntetiden för att få alkolås med villkorstid på två år är längre – fyra månader. Det visar uppgifter från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.
Det här innebär att en person med en missbruks- eller beroendediagnos kan få en väntetid på minst 8,5 månader eller tio månader innan den får alkolås efter regeländringen.
Det här gör att många med en beroendediagnos struntar i att ansöka om alkolås, tror Lars Olov Sjöström.
– Risken är stor att förare med alkoholproblematik fortsätter att köra trots återkallat körkort, då kan vi få fler alkoholrelaterade trafikolyckor, konstaterar han.
När man först genomförde försök med alkolåsprogram i Sverige, såg man att de som gick med i programmet ändrade sina alkoholvanor och drack mindre eller inte alls.
– De som inte deltog i alkolåsprogrammet, drack däremot mer alkohol än tidigare istället, säger Lars Olov Sjöström.
Utvärderingar av alkolåsprogrammet visar att personer med alkolås efter rattfylleri mer sällan återfaller i rattfylleribrott, än de som inte har alkolås.
Ungefär åtta av tio som påbörjar alkolåsprogrammet genomför det och återfår ett ovillkorat körkort enligt Transportstyrelsen. Deltagande i alkolåsprogrammet påverkar inte straffpåföljderna för rattfylleribrottet.
Transportstyrelsen håller på med en utredning som utvärderar de ändrade reglerna för att få delta i alkolåsprogrammet, som infördes den 1 mars 2018. Patrik Grundtman är utredare vid sektion trafikantregler på Transportstyrelsen. Han leder utredningen.
Berätta om vilka frågor ni undersöker i er uppföljning?
– Vi undersöker om vi kan se skillnader efter införandet av förskriftsändringarna. Det är viktigt att poängtera eftersom förutsättningarna har ändrats, kan det vara svårt att göra direkta jämförelser, förklarar Patrik Grundtman.
En skillnad som Transportstyrelsen kommer att titta på är den numera obligatoriska avhållsamhetsperioden för personer som har en missbruks- eller beroendediagnos avseende alkohol. En annan del är villkorstiden som ser annorlunda ut, bland annat avseende antal läkarintyg och provtagningar, beroende på om personen har en alkoholrelaterad diagnos eller inte.
– Vi kommer även att undersöka om vi kan se skillnader i orsaker till avslag på ansökningar och orsaker till varför personer med villkor om alkolås fått sitt körkort undanröjt, säger Patrik Grundtman.
Hur ser tidsplanen ut?
– Planen är att uppföljningen ska vara klar i juni 2020.
Hur ser Transportstyrelsen på de nuvarande villkoren (som trädde i kraft 1 mars 2018) för att få delta i alkolåsprogrammet, finns det någonting ni vill ändra på?
– Eftersom utredningen pågår kan Transportstyrelsen inte svara på det.
Vad blir nästa steg när ni är klara med utvärderingen?
– Det beror på utfallet av uppföljningen. Det går därför i nuläget inte att svara på vad Transportstyrelsen kommer att göra i nästa skede, säger Patrik Grundtman.
MHF och andra aktörer har som en del av utredningen fått svara på några remissfrågor. Under 2019 var det 2 808 personer som hade körkort med villkor om alkolås i Sverige. Det visar statistik från Transportstyrelsen.
Under 2019 beviljades 1 702 personer att delta i alkolåsprogrammet. 605 personer fick avslag på sin ansökan om att delta, enligt Transportstyrelsens siffror.
MHF tycker sig se en tendens i statistiken att antalet beviljade körkort med villkor om alkolås i förhållande till antalet återkallade körkort har minskat successivt. Från cirka 30 procent 2017, då de gamla reglerna gällde, till en andel på cirka 26 procent 2019. MHF utesluter inte att det kan finnas andra omständigheter som ligger bakom minskningen, som fler fall av drograttfylleri.
– Det är oroväckande om det finns en tendens att antalet avslag om att delta i alkolåsprogrammet ökar, särskilt om den utvecklingen fortsätter, konstaterar Lars Olov Sjöström.
Därför tycker han att den fördjupande analys av alkolåsprogrammet som Transportstyrelsen håller på med är viktig. MHF ser det som ett viktigt samhällsmål att andelen rattfyllerister som går in i alkolåsprogram successivt ska öka varje år, för att förebygga alkoholrelaterade trafikolyckor.
– Med hjälp av alkolåsprogrammet får vi en relativt bra kontroll av personer som är i en riskgrupp för återfall i rattfylleribrott, säger Lars Olov Sjöström.
– Ju högre andel av de lagförda rattfylleristerna som går in i ett alkolåsprogram, desto mindre är risken för återfall och för alkoholrelaterade trafikolyckor.
Vad hoppas MHF på att Transportstyrelsens utvärdering ska leda till?
– Vi hoppas att det ska leda till att våra svenska beslutsfattare, med stöd av Transportstyrelsens utvärdering, ska agera gentemot EU, säger Lars Olov Sjöström.
– De svenska körkortsbestämmelserna måste harmonisera med EU:s körkortsdirektiv. I frågan om att ändra reglerna för det svenska alkolåsprogrammet, är min bedömning att det krävs ett EU-beslut.
Förutom i Sverige finns det alkolåsprogram i Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Polen, Österrike och Litauen.
– Vi vet att det ska ske en översyn av det så kallade tredje körkortsdirektivet i EU. Då finns det möjligheter att göra förändringar som får betydelse för alla EU-länder, säger Lars Olov Sjöström.
Text: Mari Haglund
Foto: Carl Johan Erikson/MHF