Antalet anmälda brott av rattfylleri och grovt rattfylleri var 4 762 stycken under det första halvåret, det är 1 381 färre brott än under motsvarande månader förra året. Det visar preliminär statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ).
Under 2019 gjorde den svenska polisen 1,2 miljoner nykterhetskontroller. I mitten av mars stoppades polisens rutinmässiga nykterhetskontroller tills vidare, det vill säga slumpmässiga utandningsprov för rattfylleri. Syftet var att förebygga spridning av coronaviruset.
Stoppet för utandningsproven tror MHF, kan vara en förklaring, till att färre rattfylleribrott anmäldes under den första halvan av 2020.
– Det är klart att när polisen inte kan göra nykterhetskontroller efter normala rutiner, då påverkar det möjligheten att upptäcka och lagföra rattfyllerister, säger Lars Olov Sjöström, trafiksäkerhetschef för MHF.
– Rattfylleri är ett spaningsbrott. De flesta misstänkta rattfyllerister upptäcks genom polisens allmänna övervakning.
Man måste respektera polisens skyddsåtgärder under pandemin, menar han. Men efter covid-19 måste de rutinmässiga nykterhetskontrollerna återupptas.
– Jag tycker ändå att jag får bilden utifrån statistik och mediebevakning, att polisen har varit relativt aktiva med hastighetskontroller och allmän synbarhet i trafiken under pandemin, berättar Lars Olov Sjöström.
– Här i Umeå har polisen gjort hastighetsrazzior varje vecka under sommaren och tagit mängder med fortkörare.
Antalet anmälda brott av rattfylleri under påverkan av narkotika, drograttfylleri, var 8 760 stycken under det första halvåret. Det är en ökning med 16 procent jämfört med 2019, enligt BRÅ.
– Det är en trend som har funnits under flera år, säger Lars Olov Sjöström.
Text: Mari Haglund
Foto: MostPhotos