Lagföring innebär att en åklagare vid en domstol åtalar för brott. Med lagföringsbeslut avses beslut i domstol mot en person, så kallat domslut, samt lagföringsbeslut som fattas av åklagare, det vill säga strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse.
Rapporten har finansierats med bidrag från MHF:s fond för trafiksäkerhet.
Seniorforskaren Åsa Forsman har i undersökningen kartlagt alla lagföringar under perioden 2007–2018 där rattfylleri eller grovt rattfylleri ingår som ett av brotten. Studien baseras på utdrag ur lagföringsregistret.
– Det här är första gången som det har gjorts en noggrannare genomgång av lagföringsregistret kopplat till rattfylleribrott, berättar Åsa Forsman.
– Det är ju en sak vad det står i lagen. Genom att granska lagföringsregistret är det intressant att undersöka hur domstolarna faktiskt dömer och se hur lagstiftningen slår i praktiken.
Syftet med studien var att kartlägga rattfylleribrotten med hjälp av lagföringsregistret och studera i vilken utsträckning olika typer av rattfylleribrott lagförs, hur vanligt det är att rattfylleribrott lagförs i kombination med andra brott och lagföringarnas påföljder.
Studien har också undersökt vad polisens minskade antal nykterhetskontroller fått för konsekvenser för lagföringen.
Hur såg det ut – fanns det något resultat i studien som överraskade dig?
– Det som fick mig att haja till mest var att många av de som lagförs för drograttfylleri också lagförs för olovlig körning, säger Åsa Forsman.
– Det var fler fall än jag trodde. Samtidigt vet man inte om det är en effekt av hur polisens trafikövervakning ser ut eller om det ser ut så generellt.
I studien var det 54 procent av de som begått rattfylleribrott under påverkan av narkotika, som också gjort sig skyldiga till olovlig körning. Orsaken till det trafikbrottet brukar oftast vara att föraren kört utan körkort.
– Intressant i sammanhanget är att en åtgärd som körkortsåterkallelse inte är särskilt effektiv, om drograttfylleristen redan kör utan körkort, förklarar Åsa Forsman.
Trafikbrottet olovlig körning är inte lika vanligt i kombination med alkoholrattfylleri. Olovlig körning förekom tillsammans med 16 procent av de lagförda rattfyllerifallen och i 24 procent vid lagföringar av grovt rattfylleri.
I en del av studien undersöks lagföringar för rattfylleri under perioden 2012–2018. Den vanligaste typen av rattfylleribrott att bli lagförd för är alkoholrattfylleri av normalgraden (41,7 procent). Näst vanligast är rattfylleri under påverkan av narkotika av normalgraden (31,2 procent), följt av grovt rattfylleri (25,3 procent).
Endast 0,4 procent av rattfylleristerna lagfördes för grovt rattfylleri under påverkan av narkotika (drograttfylleri) under perioden.
– När man ser siffrorna blir det väldigt tydligt att det är mycket sällsynt att dömas för grovt drograttfylleribrott, konstaterar Åsa Forsman.
Varför är det väldigt få personer som lagförs för grovt drograttfylleri?
– En orsak är att i Sverige finns det inget enkelt och tydligt kriterium för när brottet rattfylleri under påverkan av narkotika ska bedömas som grovt brott, förklarar Lars Olov Sjöström, sakkunnig trafiksäkerhet för MHF.
– Vi har inga gränsvärden för narkotikapåverkan i trafiken som motsvarar alkoholens promillegränser. Det har man i Norge.
Skillnaden kan bero på olika beviskrav. Om brottet gäller alkohol finns ett gränsvärde för när brottet ska anses som grovt. För att dömas till grovt rattfylleribrott på grund av narkotika krävs att det går att visa att föraren har varit avsevärt påverkad eller kört på ett trafikfarligt sätt.
I Norge tillämpas fasta gränsvärden för andra substanser än alkohol. Tre gränsvärden används som bedöms motsvara rattfyllerilagstiftningen för alkohol – 0,2 promille, 0,5 promille samt 1,2 promille. Ungefär 30 narkotiska preparat är specificerade. För fem preparat finns inga gränsvärden.
– Norge är ett av de länder i världen som har gått längst när det gäller att sätta olika gränsvärden för droger i trafiken, berättar Åsa Forsman.
– Jag tycker att det skulle vara intressant att se vad den här unika lagstiftningen fått för effekt på lagföringar för drograttfylleribrott. Tyvärr verkar det inte finnas någon forskning som har undersökt det här i Norge.
När Åsa Forsman har studerat lagföringsregistret har hon hittat ytterst få fall där det angetts att rattfylleribrotten skett med både alkohol och narkotika i kroppen, en kombination som ökar olycksrisken i trafiken avsevärt.
– Jag har funnit få brottsfall där både alkoholrattfylleri och drograttfylleri låg till grund för lagföring eller dom, säger Åsa Forsman.
– Här skulle det vara intressant att göra en ny studie och undersöka varför det ser ut så. Det borde finnas många fall där förare är påverkade av både alkohol och droger.
Rapporten visar att polisens minskade övervakning av alkoholrattfylleri har lett till färre lagförda rattfylleribrott och till att förändringar av påföljder har skett.
– Det är en naturlig konsekvens när polisen gör färre utandningsprov, konstaterar Forsman.
Studien visar att de som döms till skyddstillsyn för grovt rattfylleri har minskat och andelen som döms till villkorlig dom har ökat. Rattfylleri av normalgraden leder nästan alltid till böter, trots att det även är möjligt att dömas till fängelse enligt lagstiftningen. Om enbart böter utdöms är det inte aktuellt med skyddstillsyn och vård av den dömde.
Många som döms för rattfylleri har alkoholproblem. När färre rattfyllerister döms till påföljder som innehåller vård, är det också färre som har möjlighet att få vård för sitt missbruk. Fängelse och skyddstillsyn är de påföljder som innehåller behandlingsinsatser.
– Om det är färre dömda rattfyllerister som får behandling för sitt missbruk, blir det också svårare att förhindra återfall i rattfylleri, säger Åsa Forsman.
En bild som delas av Lars Olov Sjöström, sakkunnig trafiksäkerhet för MHF.
– Den viktigaste åtgärden för att förebygga återfall i rattfylleribrott är att åtgärda själva missbruket, säger han.
Rapporten ”Analys av lagföringar med avseende på rattfylleribrott” har finansierats med bidrag från MHF:s fond för trafiksäkerhet. MHF-fondens syfte är ”att genom anslag främja vetenskaplig forskning främst inom områdena alkohol och andra droger samt trafiksäkerhet”.
– MHF-fonden beviljar i genomsnitt två forskningsstudier per år, berättar Lars Olov Sjöström.
– Åsa Forsmans rapport är en viktig studie som har möjliggjorts via MHF-fonden.
Text: Mari Haglund
Foto: Thomas Möller/MostPhotos