VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) har nyligen släppt rapporten ”Analys av lagföringar med avseende på rattfylleribrott”.
Seniorforskaren Åsa Forsman har granskat alla lagföringar under perioden 2007–2018 där rattfylleri eller grovt rattfylleri ingår som ett av brotten. Studien baseras på ett utdrag ur lagföringsregistret. Rapporten har finansierats med bidrag från MHF:s fond för trafiksäkerhet.
Åsa Forsman har undersökt vilka straff de olika typerna av brott leder till, kombinationen med andra brott, hur påföljderna har förändrats över tid och hur lång tid det går mellan brott och straff.
– Intressant att notera är att brottsgraden skiljer sig åt mellan dem som fälls för rattfylleri med alkohol jämfört med narkotika. Fällande dom för grovt rattfylleri med avseende på narkotika är mycket sällsynt, säger Åsa Forsman i en kommentar.
Skillnaden kan bero på olika beviskrav. Om brottet gäller alkohol finns ett gränsvärde för när brottet ska anses som grovt. För att dömas till grovt rattfylleribrott på grund av narkotika krävs att det går att visa att föraren har varit avsevärt påverkad eller kört på ett trafikfarligt sätt.
Norge tillämpar fasta gränsvärden även för andra substanser än alkohol. För närvarande är knappt 30 olika substanser specificerade.
– Detta är ett intressant upplägg eftersom det innebär att man kan anpassa straffet efter graden av påverkan. Tyvärr vet vi inte vad det inneburit för lagföringarna i Norge i praktiken, det finns inte statistik framtaget för detta, säger Åsa Forsman i en kommentar.
I en del av studien undersöks lagföringar för rattfylleri under perioden 2012–2018. Endast 0,4 procent av rattfylleristerna lagfördes för grovt rattfylleri under påverkan av narkotika under perioden, det vill säga drograttfylleri.
Den vanligaste typen av rattfylleribrott att bli lagförd för är alkoholrattfylleri av normalgraden (41,7 procent), visar studien. Näst vanligast är rattfylleri under påverkan av narkotika av normalgraden (31,2 procent), följt av grovt rattfylleri (25,3 procent).