Seminariet ”Trafiksäkerhet, trafikmedicin och trafiknykterhet i Sverige – i Europa” hölls i Stockholm den 10 november. Arrangörer var MHF, Svensk Trafikmedicinsk Förening och European Road Safety Charter (ERSC).
ERSC är ett nätverk för trafiksäkerhetsaktörer i Europa.
Ett 50-tal personer deltog i seminariet i Stockholm. Dagen inleddes med en inspelad föreläsning med Sophie Vanhove från ERSC.
Ungefär tio procent av de som omkommer i vägtransportsystemet gör det till följd av suicid. Anna-Lena Andersson är sakkunnig på Trafikverket.
– Det finns en del som säger att det inte går att förhindra eller förebygga självmord. Det stämmer inte, berättade hon på seminariet.
– Nästan alla som försöker ta sitt liv, har kommunicerat det på något sätt innan.
Av de personer som vårdas efter självmordsförsök, dör nio av tio senare i livet av helt andra orsaker.
Johan Fredin Knutzén arbetar som sakkunnig i suicid i transportsystemet vid Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention. Han forskar på metoder för att minska tillgängligheten för suicid i transportsystemet.
I de fall där självmordsförsöket är en impulsiv handling, finns det metoder för att försöka förebygga och förhindra. Att sätt upp fysiska barriärer och hoppskydd vid vägar och motorvägar är några sätt.
– Det finns ett visst tidsspann från tanke till handling på 20–30 minuter. Poängen är att det går att förebygga suicid även i de fall det handlar om en kort beslutsprocess, sa Johan Fredin Knutzén.
– Det behövs många olika åtgärder från flera olika aktörer för att förebygga suicid.
Åsa Forsman är senior forskare vid Statens Väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Hon berättade om det svenska alkolåsprogrammet.
Den som får sitt körkort återkallat på grund av rattfylleri kan få behålla sitt körkort mot att den installerar ett alkolås och går på regelbundna läkarkontroller (provtagning för alkohol och droger).
– De gamla reglerna för att få delta i alkolåsprogrammet ändrades 2018, då de inte var förenliga med EU:s körkortsdirektiv, förklarade Åsa Forsman.
– Efter regeländringen måste den som fått en alkoholdiagnos för missbruk eller beroende, först visa att man kan vara nykter i minst sex månader genom läkarkontroller.
VTI har utvärderat alkolåsprogrammet innan regeländringen 2018 och då klarade 80 procent att genomföra programmet och få tillbaka sitt körkort. Kostnaden är den största orsaken till att man inte väljer att delta. Deltagarna måste själva betala för alkolåset och läkarkontrollerna.
Både de som deltar i alkolåsprogrammet och de som inte gör det upplever att de har förbättrat sin hälsa, en tid efter rattfyllerihändelsen. De som har alkolås upplever störst förbättring.
– Transportstyrelsen gjorde en utvärdering efter lagändringen 2018, berättade Åsa Forman.
Utvärderingen visade att ansökningarna ökade med 10 procent. Avslagen ökade med 200 procent (MHF:s tidigare granskning.) Antalet beviljade körkort med villkor om alkolås minskade med 14 procent. 20 procent som fick ja på sin ansökan hade en beroende- eller missbruksdiagnos för alkohol.
– En synpunkt från alkolåsutredare var att kravet på nykterhet i minst sex månader hindrar personer med alkoholproblem att delta, sa Åsa Forsman.
– Men totalt sett tyckte alkolåsutredarna att ansökningsprocessen blivit klarare och tydligare med de nya reglerna.
Sist på programmet stod en paneldiskussion och frågestund från publiken till föreläsarna. Läkaren Samantha Cundy–Blickfors arbetar på Alkoholmottagningen i Oskarshamn.
– Det är många av mina patienter som efterfrågar möjligheten att få ha körkort med villkor om alkolås. Den möjligheten finns inte idag. De patienterna har inte åkt fast för rattfylleri, sa hon.
Kim Fagerholm på MHF-Ungdom undrade om ungdomar med AM-behörighet kan få delta i alkolåsprogrammet om de stoppas för rattfylleri.
– Det vågar jag inte svara på. Men vi ser att behovet kommer, det beror nog på vad som händer med reglerna kring A-traktorer, sa Åsa Forsman.
Text och foto: Mari Haglund
Kontaktnummer för stöd och hjälp
Organisationen Mind:
Självmordslinjen – 901 01 Chatt: mind.se
Föräldralinjen: 020-85 20 00
Äldrelinjen: 020-22 22 33
BRIS: 116 111