StartOm MHFVår organisationVår historia

Vår historia

Ända sedan biltrafiken satte fart i Sverige för snart hundra år sedan har det funnits ett tydligt samband mellan olyckor och onykterhet bakom ratten. Ett faktum som låg bakom initiativet att bilda Motorförarnas Helnykterhetsförbund.

Bilens intåg och MHF bildas

1906 utfärdades de första körkorten i Sverige, så kallade kompetensbevis, men det var först efter första världskrigets slut, 1918, som motorfordonstrafiken ökade dramatiskt.

Från 1918 till 1930 gick antalet dödsfall i trafiken upp från 7 till 397. Det gick att se ett tydligt samband mellan olyckorna och onykterhet vid ratten. På grund av detta togs initiativet till Motorförarnas helnykterhetsförbund 1926.

Det var under en utbildning i folknykterhetsfrågor detta år som konsulenten inom Kungl. Skolöverstyrelsen, Thorild Dahlgren, ansåg att en sådan förening behövdes i och med utvecklingen av motortrafiken och de många alkoholrelaterade olyckorna. Med på kursen fanns Simon Fredriksson, som blev entusiastisk inför idén.

Efter att ha hört sig för bland de andra deltagarna fick han ihop 24 intresserade personer, som den 31 juli kallades till ett första sammanträde. Majoriteten av deltagarna var aktiva inom nykterhetsrörelsen och ville lättare nå ut med sitt budskap om en nykter livshållning. Man sa att ”bilen är den bästa nykterhetsagitatorn i vår tid”.

En tillfällig styrelse valdes och strax efter informerades Tidningarnas Telegrambyrå om att ett nytt förbund hade bildats. Samma år gick förbundet ut med ett upprop i 312 tidningar där man uppmuntrade alla trafikanter till en nykter hållning bakom ratten. Efter detta började medlemsantalet öka och redan i slutet av 1926 hade MHF 300 medlemmar.

Från 0 till 10 000 på 10 år

Vid tioårsjubiléet 1936 var 10 000 personer anslutna till MHF. Dock sjönk antalet under andra världskriget, då svenskarna hade andra saker att tänka på än trafiksäkerhet. Endast sex år efter krigets slut var dock medlemsantalet uppe i över 31 000, mycket tack vare de lokala avdelningarna som lätt kunde nå ut till människor i sin närhet.

Toppnotering år 1957

På nyårsafton 1957 hade MHF 100 496 medlemmar. Nu kunde MHF utvidga sin verksamhet. Förbundet tog bland annat initiativet till förarprov inför bilskolornas lärare. Genom muntlig upplysning på skolor, militära förband och offentliga trafikmöten lyckades MHF nå över 200 000 personer per år. Dessutom uppmärksammades verksamheten så mycket i media att budskapet förmodligen nådde dubbelt så många.

Både män och kvinnor

Även om grundarna av MHF var så förutseende att de döpte det till "motorförarnas" och inte "motormännens" var de kvinnliga medlemmarna få. Detta berodde på att det fanns ett krav på att ha körkort för att få vara med, något få kvinnor på den tiden hade. Kvinnorna fanns dock hela tiden med i bakgrunden, då de t.ex. hjälpte till med markservice vid förbundets möten.

1950 tog förbundsledamot Anton Redin i Borås initiativet till en damverksamhet inom MHF. Detta för att kvinnorna skulle få känna sig delaktiga även om de inte hade körkort och var medlemmar. Den första damklubben startades i Redins hemstad och 1956 var antalet damklubbar uppe i 38. 1970 ändrades stadgarna så det inte längre fanns ett krav på att medlemmarna hade körkort.

Högertrafikomläggningen

Redan på 50-talet var förbundet positivt inställt till en omläggning till högertrafik. MHF:s vd startade föreningen ”Föreningen för högertrafik i Sverige” trots att de flesta svenskar var motståndare. Det tog flera år innan MHF och övriga i föreningen lyckades vända politikernas inställning från nej till ja.

Övergången till högertrafik blev en stor framgång. MHF kan ta åt sig en del av äran för det. Redan 1964 startade kampanjen ”Höger om” för att utbilda och informera svenskarna. På dagen H arbetade ideella MHF-funktionärer ute på gator och vägar för att se till att alla lugnt och smidigt bytte från vänster till höger väghalva.

1965 dödades rekordmånga i trafiken – 1 313 personer. Många trodde då att olyckorna skulle öka – särskilt den första tiden efter omläggningen. Istället blev det tvärtom. Antalet döda minskade genast och har stadigt minskat sedan dess, trots att antalet bilar har ökat kraftigt.


Låga promillegränser tack vare MHF

Redan när MHF bildades år 1926 ordnades föreläsningar om hur även små alkoholdoser har skadliga verkningar på allt precisionsarbete och i synnerhet på bilkörning. Sverige införde sina första promilleregler år 1941. Bränsen för straffbarhet var då hela 1,5 promille.

MHF förde fram forskning med starka argument för att gränsen borde sänkas och snarare vara en nollgräns. 1949 sänktes promillegränsen till 0,8 och igen 1957 till 0,5.

1988 bad MHF Sifo att undersöka svenska folkets inställning till nollgräns i trafiken. Resultatet visade att omkring 80 procent var för. MHF:s opinionsbildning hade lyckats.

1990 beslutades det att promillegränsen för rattfylleri skulle sänkas från 0,5 till 0,2 promille. 1994 sänktes gränsen för grovt rattfylleri från 1,5 promille till 1 promille. Utan MHF:s envisa kamp för nykter trafik hade detta med all säkerhet inte hänt.

Sjöfyllerilagen i hamn


MHF har varit pådrivande i sjöfyllerifrågan sedan 60-talet, då under devisen ”Nykterhet vid ratten gäller även på vatten”. Vi har gång på gång krävt samma promillegränser till sjöss som på vägar. MHF har i många år arbetat aktivt med olika påverkansprojekt under somrarna för att åstadkomma en säkrare och nyktrare sjötrafik.

Från och med den 1 juni 2010 skärptes reglerna för sjöfylleri. Det blev en nedre gräns på 0,2 promille för båtar och segelbåtar som är minst tio meter eller som kan gå 15 knop eller snabbare.

De nya reglerna innebär också att polisen och kustbevakningen får rätt att göra rutinmässiga alkoholtester för att kontrollera nykterheten och sjösäkerheten i svenska vatten.

Detta är ett viktigt steg mot att samma regler ska gälla på sjön som i vägtrafiken när det gäller förarnas nykterhet – precis som MHF hävdat i 50 år.

Alkolås

MHF och SalusAnsvar startade en gemensam kampanj för alkolås 2003. Alkolås var då nästan helt okänt för den stora allmänheten. Vi trodde dock på möjligheterna och fyra år senare satt det ett alkolås i varannan skolskjuts i Sverige.

På kort tid blev MHF den starkaste kraften i Sverige när det gäller att driva alkolåsfrågan. Vi har fått expertstatus både i Sverige och världen.

MHF har besökt varenda kommun i Sverige och låtit både kommuner, företag och allmänhet få prova alkolås. Allt eftersom har intresset växt samtidigt som bilindustrin och transportföretag frivilligt installerat alkolås.

2011 kom en ny lag som gör det obligatoriskt med alkolås för rattfyllerister. Det är ett stort steg framåt, men vi stannar inte där – vi vill ha alkolås i alla nya bilar!

MHF - Ingen ska dö av rattfylleri | Hammarby Fabriksväg 25, 8 tr | 120 30 Stockholm | Tel: +46-8-555 765 55  | Org.nr: 802002-3399