StartOm MHFNyheterRattfyllerister slipper ansvar

Rattfyllerister slipper ansvar

2017-04-10
Cirka tio procent av de misstänkta rattfyllerister som stoppas av polisen, hävdar att de har druckit alkohol efter körningen. MHF har startat en namninsamling för att få till en lag mot eftersupning.

– Vi ser eftersupning som ett kryphål i lagen som behöver täppas till, säger Lars Olov Sjöström, trafiksäkerhetschef på MHF.

Eftersupning innebär att en person som tas av polisen misstänkt för rattfylleri, hävdar att den har druckit alkohol efter färden eller olyckan. Under 2016 anmäldes 12 039 rattfylleribrott i Sverige.

Varje vecka kan man i medierna läsa den här typen av historier i samband med rattfylleri: ”Han säger att han inte druckit något innan körningen, men att han druckit flera öl efter olyckan i väntan på ambulans, öl som han menade att han av en händelse hade i lastbilen.”

Norge har haft en lag mot eftersupning i drygt 50 år. MHF vill se en liknande lag i Sverige, med ett förbud mot att dricka alkohol upp till sex timmar efter en trafikolycka.
– Jag tycker att en sextimmarsregel är en bra och rimlig nivå, konstaterar Lars Olov Sjöström.

– Det är ett problem att rattfyllerister kommer undan ansvar genom att hävda eftersupning.

Ett lagförslag togs fram och då debatterades frågan mycket i riksdagen för två år sedan. Då sa justitieminister Morgan Johansson (S) nej, för att jurister avrådde från ett införande. Ett argument som användes mot en lag, är att det i Sverige inte är förbjudet att dölja sitt eget brott.

Då och då kommer det fortfarande motioner i frågan. Senast i oktober 2016 skrev Moderaterna en motion som propagerade för en lag mot eftersupning.

Fred Östling är tidigare chefsåklagare i Umeå.
– Under mina 35 år som åklagare stötte jag på många rattfyllerifall där eftersupning användes som bortförklaring. Hur sannolikt är det att en person omedelbart efter att den har varit med i trafikolycka tar fram en flaska sprit och börjar hälla i sig den? resonerar han.

Att motbevisa eftersupning är inte det lättaste.
– Som åklagare kan det vara väldigt svårt att bevisa att den misstänkte rattfylleristen ljuger, säger Fred Östling.
– Jag vet att en del som körde regelbundet på fyllan, de såg alltid till att ha en spritflaska liggandes i bilen, om det skulle bli fråga om eftersupning.

Polisen har inte precis fått mer resurser konstaterar Fred Östling.
– I dagens läge ska du ha en förfärlig otur om du ska åka fast i en nykterhetskontroll.

Att bevisa om en person har ägnat sig åt eftersupning eller inte är svårt. För att det ska gå att säga något om det måste det ha tagits ett blodprov och ett urinprov vid samma tidpunkt på den misstänkte och ett urinprov till en timme efter. Det är avdelningen rättskemi inom Rättsmedicinalverket som analyserar den här typen av prover. I vissa fall kan rättskemi uttala sig om ifall det är sannolikt eller inte att det rör sig om eftersupning.

Representanter från Rättsmedicinalverket yttrar sig i rättegångar. Under 2015 yttrade sig Rättsmedicinalverket i 713 ärenden. Nästan hälften rörde frågan om eftersupning. MHF:s förbundsmöte har beslutat att förbundet ska arbeta för en lag mot eftersupning.

Nu har MHF dragit igång en namninsamling för en eftersupningslag.
– Namninsamlingen kommer att pågå under hela våren. Vi kommer att lämna de ifyllda listorna till justitieminister Morgan Johansson, berättar Micke Valier, kommunikationsansvarig på MHF.

Text: Mari Haglund
Foto: Torkel Edenborg

MHF - Ingen ska dö av rattfylleri | Hammarby Fabriksväg 25, 8 tr | 120 30 Stockholm | Tel: +46-8-555 765 55  | Org.nr: 802002-3399